Manus – ett kapitel i taget

Kapitel 1:         

EN ANDLIG GOLFSTRÖM SOM GER NORDEN LIV

Det är Golfströmmen som gör att Norden sjuder av liv om våren medan Grönland på samma breddgrad vilar i isens grepp. Denna mäktiga ström väller upp i en varmare värld och passerar Mexikanska Golfen på sin väg mot oss. Sedan blåser sydvästvinden in värme och liv över Norden så att både marken och människorna tinar upp.

Även i existentiellt, andligt hänseende finns det varma och kylslagna strömmar. De avgör om våra liv stagnerar eller slår ut i blomning. Med snabba penseldrag vill jag skildra ett andligt uppvaknande i den anglosaxiska världen som vitaliserat Norden. Det kallas The Great Awakening och påverkar inte bara kyrkor – utan också miljoner missbrukare som fått ett mirakulöst nytt liv.

Predikanten John Wesley utmanar ett imperium

Den första vågen i uppvaknandet vällde fram på 1700-talet och nådde Sverige under det följande århundradet. Förgrundsgestalterna var Jonathan Edwards, George Whitefield och John Wesley. När slavhandeln var basen för Englands ekonomi skrev John Wesley historiens första manifest mot slaveriet år 1774. Kort därefter kom en annan radikal röst – kväkarnas manifest mot slaveriet år 1788. Det var John Wesley och hans radikala social-etiska patos som fick betydelse för Norden.

Vid John Wesleys väckelsemöten i England och USA var angreppen på slaveriet ett givet inslag. Väckelsens intensiva tilltal nådde människors hemliga rum där värderingarna lever sitt liv. Omvändelsen blev inte bara ett känslosvall eller en religiös kick, utan ledde till förändringar av värderingar och livsstil. Därför föddes  i kölvattnen av Wesleys verksamhet sociala rörelser som kom att påverka samhällen och på sikt historiens gång.

Slavskepparen Newton och Amazing Grace

Vem kunde tro att John Newton en dag skulle bli en av Englands främsta förkämpar mot slaveriet? När hans fartyg tar in de tillfångatagna slavarna i Sierra Leone granskar besättningen de yngre kvinnornas nakna kroppar vid inspektionen. Utanför arbetstid har de obegränsade friheter att göra vad de vill med den kvinnliga lasten. I sin självbiografi skildrar Newton hur han själv upptändes av begär och våldtar en flicka nere i lastrummet. Det är ju inte svårt när alla ligger kedjade till händer och fötter.

Under dessa år finns det inga betänkligheter hos Newton kring slavhandeln. Efter en av sina resor beklagar han hur dålig affär det blev. Av 218 slavar som togs ombord hade var fjärde dött under resan och slängts i havet. De som greps först hade vistats på fartyget ett helt år och många dog av undernäring. Inte ens senare när han blev kristen, läste teologi på fritiden och arrangerade gudstjänster för manskapet ifrågasätter han slavhandeln.

Trettio år senare är John Newton kyrkoherde i London och en förgrundsgestalt i kampen mot slaveriet. Hans insats är unik eftersom han är en av de få  som kan skildra slavhandeln inifrån. Att han har språket i sin makt gör vittnesmålen ännu starkare om hur de afrikanska byarna berövades sina unga män och kvinnor. Som ingen annan kunde han vittna om vad som hände under färden över oceanen och på slavmarknaderna – när anhöriga slets från varandra och såldes åt olika håll.

Newtons radikala förändring kom inte över en natt, när han nåddes av Wesleys och den metodistiska väckelsens sociala patos. Han insåg vilken ohygglig utmaning det innebar i en tid när ”triangelhandeln” över haven var en hörnsten i Englands blomstrande utrikeshandel. Men när han efter år av inre brottning träder fram, då har hans ord en profets lyskraft som kastar ett obarmhärtigt ljus över den brutala verkligheten. I sin mest älskade sång, Amazing Grace, skildrar han sin övergång från mörker till ljus:

Oändlig nåd mig Herren gav och än idag mig ger.
Jag kommit hem, jag vilsen var, var blind, men nu jag ser.
Jag kom ur tvivel, mörka djup, ur vanmakt och ur skam.
Den nåd som bar mig intill nu ska bära ända fram.

Inget är så starkt som en idé – vars tid är inne

Det förunnas Newton att ge över stafettpinnen till den yngling som historien utsett att göra slutdistansen i kampen mot slavhandeln i imperiet. När han efter en gudstjänst bläddrar genom lapparna på dem som bett om samtal ser han ett namn som får hjärtat att slå extra slag: William Wilberforce, parlamentsledamot vid 21 års ålder och redan en välkänd talare.

Newton blir andlig mentor åt Wilberfoce och använder varje möjlighet att skildra de uppslitande scener han sett i Afrika, på slavskeppen och på slavmarknaderna i USA. Wilberforce är en konservativ politiker och för honom kräver utmaningen en lång tid av bearbetning. Men en dag inser Newton att han sitter öga mot öga med en ung begåvad man som tror att det omöjliga är möjligt – att historien kan förändras, trots motstånd från alla håll!

Att Wilberforce trots alla svidande nederlag behåller glöden livet ut hänger samman med hans tro och gemenskapen i  Clapham-gruppen. I denna andliga gemenskap initierad av Newton hade flera eldsjälar som förändrade England sin andliga hemvist. De var människor med skarpa hjärnor och brinnande hjärtan.

Med stark övertygelse och intellektuell skärpa skriver Wilberforce motioner till Parlamentet och blir nedröstad nio gånger. År 1807 når han ett viktigt etappmål – slavhandeln avskaffas i England. Men han är inte nöjd. Han angriper slaveriet på alla återstående fronter i imperiet. Efter fyrtiofem års enveten kamp och i slutskedet av sin egen livshotande sjukdom når han sitt livs stora mål. Tre dagar senare är han död.

Wesley, Newton och Wilberforce är eggande förebilder för oss som är lika instängda i ett mäktigt ekonomiskt imperium som trampar på människovärdet och livets långsiktiga lagar. Att utmana ett sådant imperium kräver än i dag mod, insikt – och priset är högt. Dessa hängivna eldsjälar visar att det är möjligt att utmana och förändra ett orättfärdigt världsimperium med andlighetens och värderingarnas kraft. Omställningens och omvändelsens tid är inne.

 Folkväckelsens första eldhärd i Sverige

För tvåhundra år sedan kunde ingen svensk välja något annat än den lutherska högmässan. Då levde kyrkan och staten i symbios. Det blev dryga böter och fängelse om någon vågade samlas till ett andligt möte i ett hem. Ledarna för ett sådant tilltag hotades med landsförvisning. Varje svensk påtvingades regelbunden kyrkogång, dop och nattvardsdeltagande minst en gång om året – vid försumlighet hotade straff.

Samuel Owen satte inte bara fart på den svenska verkstadsindustrin, han var också pionjär inom nykterhetsrörelsen och öppnade dörren för den svenska folkväckelsen

Den engelske företagsledaren Samuel Owen och hans medarbetare från England satte inte bara fart på den svenska verkstadsindustrin. Flera av dem var metodister och krävde att få  fira gudstjänst som de gjorde i sitt hemland. År 1830 anländer metodistprästen George Scott och börjar predika i Engelska kapellet i Kungsträdgården.

Ryktet sprider sig och även ett antal präster och personer från den svenska kultureliten smyger iväg för att lyssna till Scotts dynamiska förkunnelse. När han senare börjar predika på svenska ökar tillströmningen och de anhåller om att få bygga en större kyrka. Ärkebiskop J O Wallin, känd för sina fina psalmer som julottans Var hälsad sköna morgonstund, gör allt för att stoppa kyrkbygget – dock utan att lyckas.

Engelska kyrkan blir den svenska folkväckelsens första eldhärd. På kort tid ritas den religiösa kartan om i Sverige. Tre av Scotts närmaste medarbetare stiger snart fram som ledare för två av landets väckelserörelser, Carl Olof Rosenius för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) och Fredrik Olaus Nilsson och Anders Wiberg för baptismen. När Scott våren 1842 – efter ett våldsamt pöbelupplopp mitt under en gudstjänst – tvingas lämna landet fortsätter Rosenius verksamheten.

Det är nu det svenska folket blir ”läsare”. Man uppskattar att tre miljoner biblar sprids under denna pionjärtid. Tidningen Pietisten som Scott startade och Rosenius tog över fick en upplaga på 7000 exemplar. Det kan jämföras med Aftonbladet, Sveriges då mest populära tidning, med 4000 prenumeranter. ”Kolportörer” (bokförsäljare) genomsyrar  landet med kristen litteratur och EFS-förlaget blir Sveriges största bokförlag.

 Brännvinsfloden och nykterhetsrörelsen

I den tidiga metodismen gick kampen mot slaveriet och rusdryckerna hand i hand. I början av 1800-talet nådde spritkonsumtionen i Sverige sin absoluta topp. Medan brännvinsmagnaterna blev allt rikare blev alkoholisterna och deras familjer allt fattigare och mer utblottade. Spriten ledde till ett gigantiskt folkhälsoproblem med sjukdom, misshandel, dödlighet och djup social misär som följd.

Industrimannen Samuel Owen var inte bara en genialisk ångbåtskonstruktör och känd för sin mekaniska verkstad på Kungsholmen. År 1832 kliver han fram som pionjär på ett annat område, när han tar initiativet till Kungsholms Nykterhetsförening. Fem år senare bildas Svenska Nykterhetssällskapet och nykterhetsloger växer upp som svampar ur jorden. Även bland företagsledare växer opinionen mot spritfloden som gör deras arbetare allt fattigare medan spritförsäljningen tillhör den mest vinstdrivande verksamheten i landet.

Det är nu frikyrkorna och nykterhetsrörelsen krokar arm och förstärker varandra. Tillsammans med den framväxande arbetarrörelsen bryter de isen för en ny tid och lägger grunden för den svenska demokratin. Det är i kapellen, nykterhetslogerna och Folkets Hus som det svenska folket lär sig föreningsdemokrati. Människor svetsas samman och får mod att angripa det hierarkiska enhetssamhället och visa att dess tid är förbi – att en ny dag har grytt. Läs mer

Det är dags för ett existentiellt folkbildningsprojekt

Idag är utmaningen större än någonsin, när planetens hälsa och våra barns framtid lagts i våra händer. Orosmolnen är förvisso skrämmande, men våra resurser att lösa problemen har aldrig varit större än nu. Kompetensen finns inom många yrken och framtidsrörelser i samhällen och kyrkor runtom i Norden. Så snart vi bygger broar och bildar nätverk upptäcker vi bundsförvanter där vi minst anar. Det är dags för en ny folkrörelse och ett gigantiskt folkbildningsprojekt.

Vi har lurats att bli isolerade individer och konsumenter i ett samhälle och en kultur där alla ska vara sin egen lyckas smed. Att släppa taget om ett inkört paradigm och öppna oss för ett nytt är alltid en omskakande erfarenhet. Därför behöver vi – precis som folkrörelserna – värmen och kraften i små grupper och en större gemenskap. Det är mycket som står på spel: Den som vågar, mister fortfästet för en tid. Den som inte vågar, mister sig själv (Sören Kirkegaard). Därför är det hög tid att svetsas samman i en profetisk motkultur, som genomskådar lögnen och börjar respektera livets och planetens långsamma processer.

Det blir ingen folkrörelse om vi nöjer oss med att studera och med hjärnan begripa forskningens fakta och scenarier. Det måste nå de djupare skikten i vår personlighet, där värderingarna lever sitt liv. Vi behöver gripas och bäras av en hängiven dröm om ett rimligare liv och samhälle. Enligt Martin Luther King var frihetssångerna rörelsens själ som svetsade dem samman. Kanske hänger en kulturell väckelse i luften även hos oss? Sverige är ju världens körtätaste land och redan övar tvåhundra Gospelkörer på befrielsens repertoar.

Demokratins och religionsfrihetens pris

Här såddes ett första radikalt frö till den svenska demokratin en höstkväll 1848.

En höstkväll 1848 vandrar ett tiotal människor i skydd av mörkret ner till klipporna på Hallandskusten och firar en enkel gudstjänst. Fem följer den danska dopförrättaren ut i det kalla vattnet och det första troendedopet äger rum på svensk mark. Efter dopet vandrar sällskapet till den lilla Borekullastugan i Vallersvik och bildar Sveriges första baptistförsamling. Här sås av helt vanliga människor ett första livskraftigt frö till den svenska demokratin. I den lilla församlingen deltar kvinnor och män i besluten med lika rösträtt – sjuttio år före Sverige i övrigt!

Reaktionen låter inte vänta på sig. Enhetssamhället och Svenska Kyrkan går genast till motattack. De tar sikte på ledaren F O Nilsson som först förhörs i domkapitlet i Göteborg. Senare beordras han att inställa sig vid Göta Hovrätt där domen faller – utvisning ur landet. Han appellerar till Kungen och Högsta Domstolen, men trots tolv petitioner från Sverige och utlandet omprövas inte fallet.

Under trycket av ständiga trakasserier tar många av Västkustens baptister beslutet att emigrera till friheten i USA. I Göteborg finns till slut endast tre kvinnor kvar i församlingen som samlas till bön och uppbyggelse i Katarina Brobergs lilla stuga. Men när pöbeln slår sönder den fattiga änkans dörrar och fönster och vandaliserar hennes trädgård, då tar också hon beslutet att emigrera.

Historien står inte stilla

 Katarina Broberg lär sig aldrig engelska och vantrivs i det nya landet. Efter år av längtan driver hennes obändiga kärlek till gamla Sverige denna Kristina från Duvemåla hem igen. Midsommarmorgonen är den stora dagen i hennes liv när hon ser den svenska kusten dyka upp. En ny tid har grytt och redan samma kväll kan hon fira gudstjänst med den växande baptistförsamlingen i Göteborg.

Det var inte bara Västkustens pionjärer som fick betala ett högt pris för sin tro och sina värderingar. Här är ett citat:

 – Omfattningen av böter och fängelsestraff som under de första årtiondena utdömdes mot baptister och deras föregångare på olika håll i landet är i dag närmast obegriplig … Från Gävle berättas om en kö till länsfängelset som inte kunde rymma alla de baptister som dömts till fängelsestraff. De dömda fick hysa in sig hos bekanta i väntan på rum för att avtjäna sitt straff. Övertygelsens och frihetens pris var högt och man lät det kosta! (Tro Frihet Gemenskap – svensk baptism genom 150 år, sid 23).

Exakt 150 år efter att västkustbaptisterna lade ut från Göteborgs hamn är jag talare tillsammans med biskopen i Göteborg på en konferens på Helsjöns folkhögskola. Efteråt åker vi i domkapitlets bil till Göteborg. När vi passerar Borekullastugan slår mig tanken: Hade dessa tidiga pionjärer trott sina ögon – om de sett biskopen och baptistpastorn komma i domkapitlets bil från en gemensam konferens?

Och när vi närmar oss Göteborg hade jag unnat Katarina Broberg att få se oss komma och ta till sig att hennes tro och stora umbäranden inte varit förgäves. Historien kan bryta sig nya strömfåror genom idéernas kraft och modiga människor som vågar bryta upp och betala priset för att en ny tid ska gry.

Vad får våra värderingar kosta oss i dag?

En av baptismens ledare, Erik Rudén, formulerade utmaningen från pionjärerna så här: Vi förvaltar inte arvet genom att upprepa exakt vad de gjorde, utan genom att göra vad de gjort – om de levt idag. Det har aldrig varit så viktigt och meningsfullt att bryta upp och betala priset för livets värderingar som nu, när planetens och framtida generationers öde lagts i våra händer. Med profetisk skärpa slår klimatforskarna fast att vi är den sista generationen som har en chans att styra bort från en annalkande katastrof, som kommer att innebära ofattbara lidanden för dem som står i kö efter oss.

Vi förfasar oss med rätta över slaveriets barbariska grymhet när miljoner människor transporterades som djur över haven. Men även idag tvingas ett växande antal miljoner lämna sina hem och förtorkade jordar och fly mot okända öden på grund av klimatförändringarna. Enligt forskarna är detta bara början på en accelererande katastrof som redan är ett faktum. Det är inte de drabbade som utlöst tragiken, utan ett omättligt fossil- och konsumtionsberoende i vår del av världen. Är det inte en ny form av apartheid att vi unnar oss en livsstil som kräver fyra planeter? Är det inte tid för besinning, ett andligt uppvaknande och en kursändring som kommer att kosta?

Det krävdes mod och priset var högt för dem som befriade mänskligheten från slaveriets och apartheids förbannelse. Detsamma gäller de modiga pionjärer som på våra breddgrader kämpade för den frihet, demokrati och värdegrund vi åtnjuter i dag. Nu är det vår tur att ta över stafettpinnen. Det är förvisso sent på jorden men det är inte kört – så länge Livets Herre rullar ut sin vitsippsmatta när det är vår i Norden.