Ekoteologi – med jordnära och kosmisk horisont 

Det är en vacker sommarkväll mitt i pandemin när mobilen ringer i Roslagen och mitt liv förs in i ett nytt sammanhang. Det är föreståndaren på Rättviks stiftsgård, Pontus Gunnarsson, som inbjuder till Rättviksseminariet – en dialog mellan ekoteologer och naturvetare. De har  gett ut en angelägen bok tillsammans.

Gruppen svetsas samman i en djup övertygelse att den typ av samhälle vi lever i inte kan bestå. Det kommer att förändras i grunden, vare sig vi vill det eller inte. Naturvetarna och ekoteologerna i Rättviksseminariet vill bidra till att den omställningen blir så varsam och kärleksfull som möjlig – för allt levande, i alla delar av världen.

Liksom tro och vetenskap bidragit till dagens klimatnödläge, så måste nu ekoteologi och vetande medverka till att stoppa förstörelsen. 

Ekoteologiska Nätverket

Det kändes spännande och stort att få sätta sig i en fåtölj längst fram i Domkyrkan i Västerås. I spotlight-belysningen satte sig biskop Thomas Söderberg i den andra fåtöljen.  Det blev en timmes samtal om bakgrunden, ekoteologin och den djupverkan min bok Shalom Jord fått.

Efter samtalet berättar biskop Thomas om ett nystartat ekoteologiskt nätverk som möts i Biskopsgården. 

Härifrån har impulserna utgått till Ett biskopsbrev om klimatet (2014, 2019). Ur nätverket utkristalliseras också så småningom Rättviksseminariet vars möten och kurser nu har sin hemvist på Rättviks stiftsgård.

Jag bad Thomas, numera emeritus, sända några rader om sin minnesbild av vår dialog. Till min överraskning får jag följande koncisa text, som speglar den dialoghållning som nu fått en fortsättning i Rättviksseminariet. Läs mer

Skattungbyn – resursbevarande försörjning

Jag mötte Kåre Olsson redan på åttiotalet då vi båda medverkade i en alternativkonferens på Sjöviks folkhögskola i Dalarna. Kåre har tagit initiativet till den välkända folkhögskolekursen Resursbevarande försörjning i Skattungbyn. Där lär sig eleverna producera de basresurser som behövs för ett års överlevnad (mat, ved, byggmaterial, mm). Kursen startade 1978 och är fortfarande lika populär. Läs mer

Kåre tog tidigt doktorsexamen i organisk kemi, men har fokuserat på miljöfrågor och livsåskådning. Dialogen med honom berikar och utmanar oss ekoteologer. Det är precis som om skapelsens pulsslag hörs tydligare och man ser längre i en by utanför Orsa – omsluten av de vida skogarna och de kosmiska valven. Här är några smakprov för dem som ännu inte läst Kåres två kapitel i boken. Läs mer

Ekeby – framtidens jordbruk

Kristina är född och uppvuxen i Stockholm, men somrarna på morföräldrarnas bondgård i Värmland väckte tidigt drömmen om en egen gård. Den förverkligas 1992 när hon köper Ekeby och börjar utveckla metoder att driva ett jordbruk nästan helt utan fossila bränslen och handelsgödsel. Hon doktorerar vid SLU och är idag en känd och stark förespråkare för ett småskaligt, ekologiskt jordbruk. Utvecklingen går hela tiden framåt och flera ekogårdar kan numera uppvisa lika höga skörderesultat som sina konventionella grannar.

På Ekeby utgår man från att alla människor på jorden måste ha rätt att släppa ut samma mängd växthusgaser. För Sveriges del motsvarar det en utsläppsminskning med 90 procent. Dessutom kommer ett förändrat klimat att sätta det svenska lantbruket på stora prov. I en debattartikel i Svenska Dagbladet uttrycker hon sin dröm: Ett Sverige fullt av blomstrande ängar, björkhagar, enebackar och glada husdjur är den finaste gåva vi kan skicka vidare till kommande generationer.

Kristina har inte skrivit något bidrag i boken Planetens och kärlekens gränser, men hon har gett oss rätten att publicera en av hennes engelska texter – helt i linje med vad Rättviksseminariet står för. Läs mer

Mångsidiga naturvetare

Bengt Gustafsson, astronom och astrofysiker, är känd från media, och som föreläsare och författare till populärvetenskapliga böcker. Verksam vid Uppsala universitet har han fokuserat på stjärnfysik, forskningsetik, tro och vetande samt miljö och utveckling. Han var en av tillskyndarna bakom tillkomsten av CEMUS, ett viktigt studentinitiativ till tvärvetenskapligt samarbete mellan Uppsala universitet och Svenska Lantbruksuniversitetet (SLU).

Jag lärde känna Bengt när vi båda var engagerade i Framtiden i våra händer och han satt med i deras centrala ansvarsgrupp. Som ledare för Sigtunastiftelsen inbjöd han mig till deras referensgrupp med idel vetenskapliga och kulturella dignitärer. Nu möts vi åter i Rättviksseminariet där han fortfarande brinner för omställningsfrågor. I boken Planetens och kärlekens gränser skildrar han astronomins och fysikens hisnande bild av verkligheten.

 Anders Liljas, professor (emeritus) i biokemi och strukturbiologi vid Lunds universitet, är författare till vetenskapliga böcker och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin i Stockholm.   I boken presenterar han biologins fascinerande upptäckter och världsbild. Mikael Djurfeldt, forskare i neuroinformatik vid KTH, beskriver hjärnan och dess olika medvetande-processer.

Pekka Mellergård, överläkare och docent vid universitet i Örebro, hade en strategisk utsiktspunkt som ledamot i regeringen Reinfeldts Framtidskommission – tillsammans med bland andra Johan Rockström. Ju mer jag lyssnar till dessa experter och läser deras böcker, desto svårare blir det att dra en gränslinje mellan naturvetare och teologer i Rättviksseminariet.

Bengt är teol dr honoris vid Uppsala universitet. Ännu svårare är gränsdragningen i Pekkas fall. I flera år var han rektor på Örebro Teologiska Högskola och nyligen vikarierade han som rektor för Teologiska Högskolan Stockholm (EHS). Inte minst hans två senaste böcker visar ett djupt engagemang i frågor om livsåskådning, kristen tro och kyrkans framtid.

Det är dags för en ekoreformation! 

Per Larsson steg fram som en av de viktigaste ekoteologerna i Sverige genom sin bok Skapelsens Frälsning – Ekoteologi i miljö- och klimathotens tid (2010). Boken är en bearbetning av hans handbok för teologie-studenter i Sydostasien som han skrev som lärare i teologi i Hongkong (1998-2004). 

Närhelst man lyssnar till Per slås man av hans imponerande internationella och ekumeniska utblickar. En av förklaringarna är hans livskamrat Birgitta. De arbetade tillsammans i Hongkong och under flera år i Bukoba, Tanzania. Birgitta doktorerade på en avhandling om hur missionen påverkat kvinnor i Afrika. Senare satt hon som medlem i Kyrkornas Världsråds centralkommitté och arbetade som missionsdirektor i Svenska kyrkan (SKM). 

Enligt Pers bidrag i Planetens och kärlekens gränser behövs en ekoreformation lika genomgripande som Luthers reformation för 500 år sedan. Då var den centrala frågan individens frälsning, idag handlar det om hela skapelsens frälsning och befrielse. Denna profetiska ekoreformation kommer att få konsekvenser för samhället, vårt sätt att tänka, våra lagar och vår politik – precis som på de bibliska profeternas tid.

Enligt Per är profeterna och Jesus själv de bästa vägvisarna i det paradigmskifte som nu står för dörren – från antropocentrism till kärlek till allt skapat. Ekoteologin är den tolkningsmodell som ska vägleda kyrkorna i planetens klimatnödläge. 

Relevant och hållbar tro

Sven Hillert har skrivit flera böcker i aktuella och brännbara ämnen. I dem tecknas en gudsbild med ett glödande patos för hela sin skapelse och att alla människor – hur vilse de än må gå – ska hitta hem igen till sitt ursprung. Det finns alltid en dörr på glänt därhemma. Enligt Svens bidrag i Planetens och kärlekens gränser har även kyrkan gått vilse och behöver återvända till sitt ursprung:

 – I kristna sammanhang har vi blivit alltmer medvetna om att vår tro har bidragit till att hota många arter på Jorden och sätta människans framtid på spel … Vi har agerat som herrar över Jorden när vi i själva verket är dess barn. Vi har uppträtt som kungar när vi skulle vara tjänare … Det är därför hög tid att hitta andra uttryck för vår kristna tro, hitta tillbaka till det ursprungliga evangeliet och hitta fram till en teologi som bygger på samspel och sammanhang och kan ge hopp om fred och framtid på Jorden.

Det är denna lidelse för en relevant kristen tro som färgar hans engagemang på olika poster – som församlingspräst, forskare, lärare, rektor och projektledare. Han sänder sitt budskap på flera våglängder i pedagogiska böcker, lyrik, psalmer och musik. Han har varit lärare och rektor på Pastoralinstitutet i Uppsala  (numera Svenska Kyrkans Utbildningsinstitut).

I boken Tro i hållbar utveckling – med Gud bortom dualismen (2017) visar Sven hur vi spaltar upp livets helhet med allt ödesdigrare konsekvenser för människor och vår planet. Ändå slocknar inte drömmen: Vi behöver en livsbejakande tro som påverkar liv och leverne – på samma sätt som Jesus en gång gjorde … Jag drömmer om att en sådan tro och teologi ska kunna bidra till att vända världens utveckling, när många krafter går samman och förändrar samhället i grunden.

 

Sårbarhet – en oväntad tillgång 

Eva Katarina Agestam är prästdottern som själv blev präst. Redan som barn hyste hon en kärlek till allt levande och kunde krama sina vänner träden. Hon har varit engagerad i rättvise- och miljöfrågor – som privatperson, politiker och präst. När de tyska kyrkorna arrangerade en stor pilgrimsvandring till FN:s klimatmöte i Paris 2015 tog hon tjänstledigt i tre månader och vandrade  i 150 mil.

Hennes bidrag i boken har en djupt personlig ton som speglar både livets storhet och brustenhet. Hon vill lyfta fram sårbarhet och svaghet som en oväntad tillgång. När vi delar vår oro, rädsla, sorg men också viljan att göra det lilla vi kan, då svetsas vi samman till något större – en gemenskap som ger kraft och hopp. När en tidning frågar om hon själv är hoppfull eller drivs av klimatångest är hennes svar:

 Jag är rädd. Jag tror att det kommer att bli ganska illa. Sedan vill jag ändå tro att vi når en ”tipping point”, då vi kommer till insikt och riktar in oss på andra värden. Så jag hyser något slags hopp, men inte ett ”kristet” glättigt hopp om att allt löser sig – vi måste agera själva. Vi har syndat mot skapelsen och måste omvända oss och hitta en livsstil som fungerar.

Eva Katarina har gett oss en text – på hjärtats språk – som speglar en erfarenhetsbaserad andlighet och ekoteologi. För dem som ännu inte har boken ger jag ett smakprov där man tydligt anar kontakten med det grundvattenflöde som ger världen liv. Läs mer.

Sverker Molander är professor och miljösystemvetare vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Han är medförfattare till vetenskapliga artiklar och har varit koordinator för Sida-projekt i Östafrika.

Carina Sundberg är  präst  och har arbetat som stiftsteolog i Linköpings stift. Hon doktorerade vid Karlstad universitet på en avhandling om olika predikoteologier i en komplex verklighet (2008), har skrivit artiklar om ekoteologi och föreläser bl a om att predika om klimatkrisen och om “deep incarnation”. 

Margareta Nordström anslöt till Rättviksseminariet helt nyligen och har bland annat varit handläggare för miljödiplomering i Stockholms stift.