{"id":963,"date":"2020-08-07T06:25:47","date_gmt":"2020-08-07T06:25:47","guid":{"rendered":"http:\/\/mansus.se\/?page_id=963"},"modified":"2025-12-18T21:18:29","modified_gmt":"2025-12-18T21:18:29","slug":"dialog-och-vision","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/mansus.se\/?page_id=963","title":{"rendered":"Dialog och Vision"},"content":{"rendered":"

<\/a><\/h1>\n

Mary Philipson: Dialog och Vision<\/strong><\/span><\/h2>\n

Vi hade just startat Brommadialogen n\u00e4r Mary, full av entusiasm, \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n studier vid Hazelden och kontakten med Hal Durham, pionj\u00e4ren f\u00f6r Hazelden Renewal Center i USA. Durham ledde kort d\u00e4refter tv\u00e5 fullbokade Renewals p\u00e5 Brommadialogen tack vare hennes kontakt.<\/strong><\/p>\n

Mary blev pr\u00e4st p\u00e5 Liding\u00f6 och startade tidigt sinnesrogudstj\u00e4nster i f\u00f6rsamlingen. De blev mycket uppskattade och v\u00e4lbes\u00f6kta. Samtidigt hade hon en deltidstj\u00e4nst som etisk r\u00e5dgivare p\u00e5 ett behandlingshem. Under m\u00e5nga \u00e5r har Mary senare tj\u00e4nstgjort som karismatisk f\u00f6rkunnare \u2013 p\u00e5 brustenhetens v\u00e5gl\u00e4ngd \u2013 i Allhelgonam\u00e4ssorna p\u00e5 S\u00f6der. Som pensionerad pr\u00e4st har hon f\u00f6rkunnat i Katarina kyrka och skrivit tv\u00e5 b\u00f6cker om de tolv stegens livsinsikter. Jag betraktar henne som en av mina allra viktigaste mentorer i sinnesroarbetet.<\/strong><\/p>\n

Mary Philipsons recension:<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Harry M\u00e5nsus b\u00f6cker har blivit en stor inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r m\u00e5nga s\u00f6kare, s\u00f6kare som k\u00e4nner sig ober\u00f6rda, vilsna och f\u00f6rkv\u00e4vda i den religi\u00f6sa ordv\u00e4rlden. Nu har han gett ut tv\u00e5 nya b\u00f6cker: S\u00e5ngen om livet<\/em> och Pilgrimsguide f\u00f6r livsresan<\/em>. Han \u00e4r en mycket bibelkunnig teolog, som med ett vardagsspr\u00e5k kan f\u00f6rflytta de bibliska ber\u00e4ttelserna till v\u00e5r egen samtid och v\u00e5ra egna liv. Han ger l\u00e4saren existentiella och ekologiska glas\u00f6gon som vidgar vyerna och f\u00f6rdjupar det andliga s\u00f6kandet.<\/p>\n

F\u00f6rfattaren och jag tycks dela en inre klangbotten: Guds allest\u00e4des n\u00e4rvaro<\/em>.\u00a0 B\u00e5da uppfattar universum \u2013 inte som tv\u00e5 dimensioner, den andliga och den materiella \u2013 utan som en enda v\u00e4rld. Guds skapande ande uppfyller allt och alla. Varje m\u00e4nniska har ett gudagivet inre sensorium, som Harry s\u00e5 vackert beskriver det. Detta v\u00e5rt inre sensorium utg\u00f6r v\u00e5r djupaste identitet.<\/p>\n

Gud och andlighet \u00e4r relationer<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Det \u00e4r inte bara m\u00e4nniskor som \u00e4r Guds heliga skapelser, \u00e4ven stenarna p\u00e5 marken b\u00e4r Guds \u201dsignatur\u201d.\u00a0 Med den helige Franciskus kan vi tala med syster sol och broder m\u00e5ne. Och Gud uppfyller ocks\u00e5 relationerna mellan allt skapat. Vi m\u00e4nniskor \u00e4r skapade f\u00f6r att spegla Guds relaterande v\u00e4sen – att GUD \u00c4R RELATIONER.\u00a0 Livet handlar om samh\u00f6righet och allt som bidrar till samh\u00f6righet \u00e4r heligt. Vi m\u00e4nniskor \u00e4r skapade f\u00f6r att relatera och \u00f6ppna oss f\u00f6r varandra. Som Martin Buber skrev: M\u00e4nniskan blir genom DUET till ett JAG<\/em>.<\/p>\n

Harry och jag definierar andlighet p\u00e5 ett liknande s\u00e4tt.\u00a0 Andlighet \u00e4r m\u00e4nniskans f\u00f6rm\u00e5ga att kunna relatera till sig sj\u00e4lv, till andra, till v\u00e4rlden och till Gud s\u00e5 som vi sj\u00e4lva f\u00f6rst\u00e5r Gud. Det \u00e4r denna andliga insikt som ligger till grund f\u00f6r Harry M\u00e5nsus passionerade k\u00e4rlek f\u00f6r jordens framtid \u2013 hans patos f\u00f6r att r\u00e4dda klimatet, milj\u00f6n och m\u00e4nniskans \u00f6verlevnad.,<\/p>\n

Vi \u00e4r b\u00e5da hemmastadda i Anonyma Alkoholisters tolvstegsprogram. B\u00e5da str\u00e4var efter att finna ett spr\u00e5k som kan hj\u00e4lpa oss att tolka de bibliska texterna s\u00e5 att \u00e5h\u00f6rarna l\u00e4ttare kan leva sig in i dem.\u00a0 Detta arbete g\u00f6r oss till verkliga sj\u00e4lsfr\u00e4nder. Harry anv\u00e4nder s\u00e4llan ordet synd, utan i st\u00e4llet skadeg\u00f6relsen<\/em> \u2013 att m\u00e4nniskor s\u00f6ker andligt helande f\u00f6r sin skada, sina s\u00e5r och sin inre brustenhet. I tolvstegsprogrammet talar vi om karakt\u00e4rsdefekter<\/em>. Sj\u00e4lv anv\u00e4nder jag ofta av Luthers beskrivning av vad synd \u00e4r: Synd \u00e4r vara inkr\u00f6kt i sig sj\u00e4lv<\/em>. M\u00e4nniskor missbrukar inte d\u00e4rf\u00f6r att de \u00e4r d\u00e5liga m\u00e4nniskor utan deras missbruk \u00e4r en respons p\u00e5 emotionell sm\u00e4rta.<\/p>\n

Gud kommer underifr\u00e5n \u2013 vid sm\u00e4rtpunkterna<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Ett \u00e4mne som Harry lyfter fram och som \u00e5terknyter till tolvstegsprogrammet \u00e4r temat historiens sm\u00e4rtpunkter<\/em>. Han utg\u00e5r fr\u00e5n den bibliska ber\u00e4ttelsen om hur Israels folk fick l\u00e4mna f\u00f6rtrycket och lidandet i \u201dtr\u00e4ldomshuset\u201d i Egypten. Denna exodus-ber\u00e4ttelse har inspirerat f\u00f6rtryckta m\u00e4nniskor och folk i alla tider. Det tycks vara s\u00e5 att historiens sm\u00e4rtpunkter \u00f6ppnar porten till nya och befriande krafter.<\/p>\n

Denna sanning \u00e4r grundl\u00e4ggande i AA:s tolvstegsprogram. Tillfrisknande alkoholister vet att en transformation endast kan \u00e4ga rum n\u00e4r m\u00e4nniskor p\u00e5 n\u00e5got plan n\u00e5r sin botten.\u00a0 Den s\u00e5rbarhet och maktl\u00f6shet som erk\u00e4nns i AA:s f\u00f6rsta steg \u00f6ppnar d\u00f6rren till en kraft starkare \u00e4n oss sj\u00e4lva (steg tv\u00e5). Att vi m\u00f6ter Gud i vanmakten, n\u00e4r livet g\u00f6r ont, tror jag \u00e4r trons innersta v\u00e4sen. I ber\u00e4ttelserna om Jesus ser vi att han alltid gick mot sm\u00e4rtpunkten i m\u00e4nniskornas liv och situation. Han kom inte till de friska, utan till de sjuka. Harry s\u00e4ger att kristna ska vara ett f\u00e4ltsjukhus<\/em> – inte ett renh\u00e5llningsverk<\/em>. Vi \u00e4r kallade att g\u00e5 i Jesu fotsp\u00e5r.<\/p>\n

Ofta st\u00e4ller jag mig fr\u00e5gan om vad det \u00e4r som egentligen k\u00e4nns heligt f\u00f6r de flesta av oss. Jag har en best\u00e4md k\u00e4nsla av att det som f\u00f6r m\u00e5nga upplevs som heligt inte \u00e4r orienterat upp\u00e5t, mot det upph\u00f6jda och m\u00e4ktiga – utan \u00e5t det motsatta h\u00e5llet. Det vi upplever som heligt \u00e4r ofta orienterat ner\u00e5t, mot det ringa, det s\u00e5rbara, det n\u00e4ra. \u201dN\u00e4r v\u00e5rt barn f\u00f6ddes\u201d, \u201dn\u00e4r pappa dog och jag h\u00f6ll honom i handen\u201d, n\u00e4r jag h\u00f6rde \u201djag \u00e4lskar dig\u201d, eller n\u00e4r jag upplevde en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande vacker natur. Det \u00e4r s\u00e5dana upplevelser i livet som kan ge oss en erfarenhet av n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n oss sj\u00e4lva. Harry kallar s\u00e5dana upplevelser f\u00f6r existentiella ber\u00f6ringar i vardagen – vardagsn\u00e4ra helighet. Han b\u00f6rjar d\u00e4r och ger oss m\u00f6jlighet att f\u00e5 v\u00e4xa p\u00e5 djupet.<\/p>\n

\"\"<\/h1>\n

<\/a><\/h1>\n

\"\"<\/h1>\n

P\u00e4r Friberg, pilgrim och kyrkoherde:<\/strong><\/span><\/h1>\n
\"\"

P\u00e4r Friberg<\/p><\/div>\n

Harry M\u00e5nsus nya bok S\u00e5ngen om livet \u2013 om pilgrimsfolket och jordens framtid<\/em> har vuxit fram steg f\u00f6r steg. Det har g\u00e5tt att f\u00f6lja framv\u00e4xten p\u00e5 www.djupareliv.se<\/a> Det \u00e4r gl\u00e4djande att boken nu kommer ut p\u00e5 Votum f\u00f6rlag i juni 2021. Harrys karakteristiska stil, som vi k\u00e4nner igen fr\u00e5n hans tidigare b\u00f6cker, f\u00f6rel\u00e4sningar och predikningar g\u00f6r l\u00e4sningen till ett hoppfullt och inspirerande \u00e4ventyr.<\/p>\n

Det som tar tag i l\u00e4saren \u00e4r det personliga spr\u00e5ket med f\u00e4rgstarka bilder och formuleringar som ber\u00f6r och engagerar. Harry \u00e4r rotad i ett dialogorienterat f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och str\u00e4var konsekvent efter att skapa m\u00f6ten mellan v\u00e5r tids avg\u00f6rande fr\u00e5gor och de bibliska texterna. Vi m\u00f6ter f\u00f6rfattare, aktivister, klimatforskare, ekonomer, l\u00e4kare, teologer och m\u00e5nga fler. Deras livsber\u00e4ttelser och analyser f\u00f6rs i dialog med f\u00f6rfattaren sj\u00e4lv p\u00e5 ett \u00e4rligt och uppriktigt s\u00e4tt.<\/p>\n

En folkr\u00f6relse f\u00f6r positiva tipping points<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

I samma anda l\u00e5ter Harry m\u00e4nniskor han m\u00f6tt l\u00e4ngs pilgrimsv\u00e4gen komma till tals. Det \u00e4r tydligt att Harry vill ge ett bidrag till en folklig r\u00f6relse med tillr\u00e4cklig kraft f\u00f6r att skapa positiva tipping points som bidrar till att v\u00e4nda utvecklingen i en mer h\u00e5llbar riktning:<\/p>\n

\"\"

Den mycket aktiva freds- och milj\u00f6gruppen p\u00e5 Betelseminariet. Katarina andra fr\u00e5n h\u00f6ger (f\u00f6rsta raden) och Vibeke Olsson l\u00e4ngst till v\u00e4nster i \u00f6vre (se hennes text l\u00e4ngre ner p\u00e5 sidan). P\u00e4r var v\u00e5r fotograf och syns inte i bild.<\/p><\/div>\n

Det \u00e4r ju den existentiella bearbetningen, som \u00e4r m\u00e4nniskans adelsm\u00e4rke och den b\u00e4sta grunden f\u00f6r en levande demokrati och f\u00f6r att vi sj\u00e4lva ska f\u00f6rbli levande, varma och sanna m\u00e4nniskor. D\u00e4rf\u00f6r vill den h\u00e4r boken f\u00f6rmedla verktyg f\u00f6r livstolkning och hoppets bilder – en dr\u00f6m om en folklig r\u00f6relse underifr\u00e5n <\/em>(S\u00e5ngen om livet, <\/em>sid 39 i den tryckta utg\u00e5van).<\/p>\n

\u00a0<\/em>Jag har f\u00f6ljt Harrys bokprojekt med s\u00e4rskilt intresse eftersom jag l\u00e4st det han skrivit sedan 1980-talet. D\u00e5 b\u00f6rjade jag studera vid Betelseminariet och Harry fr\u00e5gade mig om jag ville g\u00e5 med i skolans Freds- och milj\u00f6grupp. Jag var 20 \u00e5r och blev ocks\u00e5 engagerad i Kristna Freds Stockholms avdelning. Vi arrangerade f\u00f6redrag, fredsdemonstrationer, en utst\u00e4llning p\u00e5 Kulturhuset och publicerade en egen tidning.<\/p>\n

Under de f\u00f6ljande \u00e5ren hade jag Harry som l\u00e4rare i mina teologistudier. Jag fick som student ta del av de tankar som l\u00e5ngt fler fick stifta bekantskap med n\u00e4r hans f\u00f6rsta bok Shalom jord! <\/em>(1983) kom ut. Harry utmanade oss studenter att ge respons p\u00e5 sin undervisning. Han och hans fru Lea bj\u00f6d hem studenter p\u00e5 kv\u00e4llsth\u00e9 och fortsatta dialoger. De teologiska grundperspektiv Harry utvecklade har haft stor betydelse f\u00f6r mitt eget teologiska t\u00e4nkande, min livsstil och mitt ledarskap.<\/p>\n

Brommadialogen lyfter fr\u00e5n startbanan<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

1991 b\u00f6rjade Harry som etisk r\u00e5dgivare vid behandlingshemmet Noor. D\u00e4r arbetade man med missbrukare enligt den tolvstegsbaserade Minnesota-modellen. Erfarenheterna ledde till att han tog initiativet och blev ledare f\u00f6r Brommadialogen, en m\u00f6tesplats f\u00f6r m\u00e4nniskor som s\u00f6ker tro och andlighet. 1992 firades den f\u00f6rsta Sinnesrogudstj\u00e4nsten i Bromma, en gudstj\u00e4nstform som numera \u00e4r integrerad i m\u00e5nga f\u00f6rsamlingar.<\/p>\n

\"\"

Lea M\u00e5nsus<\/p><\/div>\n

Harry \u00e4r en driven entrepren\u00f6r och lyckades \u00f6vervinna m\u00e5nga hinder f\u00f6r detta omfattande projekt. Brommadialogens verksamhet har p\u00e5verkat, inspirerat och f\u00f6renat m\u00e4nniskor fr\u00e5n vitt skilda sammanhang och f\u00e5tt betydelse l\u00e5ngt utanf\u00f6r kyrkans v\u00e4ggar. Svenska Baptistsamfundet var v\u00e4rd f\u00f6r verksamheten, som var en del av campus tillsammans med Teologiska H\u00f6gskolan Stockholm (THS) och Bromma folkh\u00f6gskola.<\/p>\n

En viktig del i Brommadialogens arbete var att f\u00f6rmedla tips p\u00e5 aktuella f\u00f6rfattare och b\u00f6cker. Lea var bibliotekarie p\u00e5 THS och drev dessutom bokshopen p\u00e5 campus. M\u00e5nga m\u00f6tte henne i konferensbyr\u00e5n och vid bokbordet vid Brommadialogens stora konferenser. Nu skrev ocks\u00e5 Harry Den kosmiska katedralen <\/em>(1996) och senare Livet har en framtid \u2013 om livsmod och befriande andlighet <\/em>(2001). Dessa b\u00f6cker som relaterade till samtidens erfarenhetsbaserade andlighet gjorde ett starkt intryck p\u00e5 mig.<\/p>\n

Pilgrimsledare och pr\u00e4st i Svenska Kyrkan<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Pilgrimsvandrandet b\u00f6rjade f\u00f6r min del 1996 p\u00e5 \u00f6n Iona i nordv\u00e4stra Skottland. Jag har sedan dess lett pilgrimsvandringar i m\u00e5nga sammanhang. P\u00e5 \u00f6n Iona finns en kommunitet som pr\u00e4glas av en teologi och en livsh\u00e5llning som f\u00f6renar himmel och jord, b\u00f6n och arbete. De teologiska perspektiven f\u00f6rdjupades och jag kom p\u00e5 hemmaplan i kontakt med Pilgrimscentrum i Vadstena och Hans-Erik Lindstr\u00f6m.<\/p>\n

Det var ocks\u00e5 genom pilgrimsr\u00f6relsen som jag best\u00e4mde mig f\u00f6r att efter 20 \u00e5r som pastor i Baptistsamfundet s\u00f6ka som pr\u00e4stkandidat i Svenska kyrkan. Efter kompletterande studier och praktik blev jag pr\u00e4stvigd 2010 och b\u00f6rjade som pastorsadjunkt i Tyres\u00f6 f\u00f6rsamling – vid Pilgrimscentrum i Tyres\u00f6. Senare arbetade jag p\u00e5 Fryshuset i Stockholm och startade pilgrimsvandringar med ungdomar i 16-19 \u00e5rs \u00e5ldern.<\/p>\n

Fem \u00e5r i rad reste vi till Spanien och vandrade l\u00e4ngs den franska pilgrimsleden till Santiago de Compostela. Jag har \u00e4ven rest med vuxna och senare med konfirmander i Skarpn\u00e4cks f\u00f6rsamling. I str\u00e4van efter att f\u00e5 ihop min teologi, v\u00e4rderingar och ledarskap har det varit viktigt att sluta flyga och ist\u00e4llet resa med t\u00e5g. Det \u00e4r sp\u00e4nnande att f\u00e4rdas genom Europa med t\u00e5g, att uppleva milj\u00f6er, st\u00e4der, m\u00f6ten med m\u00e4nniskor l\u00e4ngs v\u00e4gen. Resan \u00e4r en del av pilgrimslivet. Att resa klimatsmart ger s\u00e5 mycket mer av intryck och perspektiv.<\/p>\n

\"\"

P\u00e4r och Jennie avst\u00e5r fr\u00e5n flyget, men l\u00e4t oss f\u00f6lja med p\u00e5 sin fantastiska t\u00e5gluffning genom Europa till Greklands sandstr\u00e4nder. De v\u00e4rnar om djur och natur p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt – bland annat med sina aptitretande vegetariska menyer. Tillsammans med Lena Bergstr\u00f6m (Brobygge) tog pr\u00e4sten Jennie H\u00f6gberg initiativet till Preachers For Future.<\/p><\/div>\n

Det vackraste i livet \u00e4r gratis<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Under dessa h\u00e4ndelserika \u00e5r har Harry M\u00e5nsus fortsatt att vara en dialogpartner, vilket har varit mycket betydelsefullt f\u00f6r mig och m\u00e5nga som ing\u00e5r i n\u00e4tverket kring teologi, andlighet och omst\u00e4llning. H\u00f6sten 2019 fick jag tillf\u00e4lle att h\u00e4lsa p\u00e5 hemma hos Harry och Lea i samma radhus igen. Det var n\u00e4stan fyrtio \u00e5r sedan jag bj\u00f6ds hem till dem som student. Jag kommer ih\u00e5g att jag reagerade p\u00e5 den enkla livsstilen som pr\u00e4glade hemmet.<\/p>\n

Under intervjun n\u00e4mner jag detta f\u00f6r Harry som ler och pekar p\u00e5 den r\u00f6da soffan och s\u00e4ger: \u201dDet mesta \u00e4r sig likt, men vi har \u00e4rvt den d\u00e4r soffan sedan du var h\u00e4r f\u00f6rra g\u00e5ngen.\u201d Kommentaren \u00e4r typisk f\u00f6r Harrys humor som \u00e4r drastisk och underfundig. Vi skrattar hj\u00e4rtligt tillsammans. Ett liv p\u00e5 skapelsens villkor \u00e4r inte fattigt, men det fokuserar inte p\u00e5 konsumtion. Det b\u00e4sta och vackraste i livet \u00e4r trots allt gratis.<\/p>\n

Harry M\u00e5nsus:<\/strong><\/em><\/span><\/h1>\n

Pilgrimsvandringar kan \u201dkidnappas\u201d<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Det \u00e4r m\u00e4rkligt hur m\u00e5nga f\u00f6rfattare och andliga ledare som laddats vid de norrl\u00e4ndska \u00e4lvarna och milsvida skogarna. Martin L\u00f6nnebo fick sin djupa ton och pilgrimssj\u00e4l vid Stork\u00e5getr\u00e4sk. Den n\u00e5r l\u00e5ngt in i svenska folket – inte minst genom Fr\u00e4lsarkransen.<\/strong><\/p>\n

Jag har samarbetat med honom i konferenser och b\u00f6cker om andlighet och en friskare jord. Det \u00e4r just den helhetssynen som nu v\u00e4vs in i P\u00e4r Fribergs och Magnus Myrbergs viktiga bok om Fr\u00e4lsarkransen – med h\u00e5llbarhet och pilgrimsmotivet som grundackord.<\/strong><\/p>\n

Spr\u00e5ket \u00e4r folkligt och kan n\u00e5 in i m\u00e5nga sammanhang. Den b\u00e4rande tanken \u00e4r att m\u00e4nniskan \u00e4r f\u00f6rbunden med skapelsen och att hennes inre liv och mognad h\u00f6r samman med ansvarstagandet f\u00f6r jorden. B\u00f6n och handling g\u00e5r hand i hand.<\/strong><\/p>\n

Boken kommer i absolut r\u00e4tt tid<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

\u00a0Det \u00e4r hoppingivande att pilgrimsr\u00f6relsen nu alltmer gestaltar sig till en profetisk alternativr\u00f6relse f\u00f6r v\u00e5r utsatta planet. I v\u00e5r tid tar pilgrimsvandrare sikte, inte bara p\u00e5 heliga platser, utan p\u00e5 de stora och livsavg\u00f6rande klimatm\u00f6tena. Det \u00e4r denna folkliga r\u00f6relse Greta Thunberg och m\u00e5nga med henne s\u00e4tter sitt hopp till. <\/strong><\/p>\n

Utan en profetisk helhetssyn kan diakoni, retreater och pilgrimsvandringar \u201dkidnappas\u201d och bli sm\u00f6rjmedel s\u00e5 att maskineriet inte gnisslar s\u00e5 illa \u2013 genom att ta hand om offren utan att s\u00e4ga n\u00e5got om den utveckling som sl\u00e5r ut alltfler och som tagit ett struptag p\u00e5 skapelsen.<\/strong><\/p>\n

KG Hammar och Martin L\u00f6nnebo var talare vid Brommadialogens H\u00f6stakademi En rimligare v\u00e4rld <\/em>med 450 deltagare. D\u00e5 var Fr\u00e4lsarkransen ny och jag bad L\u00f6nnebo om lite information. Jag blev n\u00e4rmast chockad n\u00e4r jag ett par dagar senare fick ett l\u00e5ngt personligt brev fr\u00e5n den upptagne biskopen. Brevet \u00e4r en av mina klenoder och ger den b\u00e4sta introduktionen till hur det hela b\u00f6rjade och utvecklade sig de f\u00f6rsta \u00e5ren. L\u00e4s mer<\/u><\/em><\/a><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/h1>\n

<\/a><\/h1>\n

Lena Bergstr\u00f6m <\/strong>(ledare f\u00f6r Brobygge):<\/span><\/h1>\n

En dr\u00f6m om f\u00f6rvandlade liv och en f\u00f6rvandlad v\u00e4rld<\/strong><\/span><\/h1>\n
\"\"

Lena Bergstr\u00f6m<\/p><\/div>\n

Maktl\u00f6shet \u00e4r en grundl\u00e4ggande erfarenhet hos dem som f\u00e5tt hj\u00e4lp ur beroenden genom ett tolvstegsprogram. V\u00e4ndningen sker p\u00e5 botten. I en erfarenhet av maktl\u00f6shet inf\u00f6r den egna of\u00f6rm\u00e5gan eller i f\u00f6rtvivlan \u00f6ver att g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng svika allt man tror p\u00e5. D\u00e4r str\u00e4cker sig m\u00e4nniskan ut ur sig sj\u00e4lv och ropar efter n\u00e5gon, n\u00e5got som kan r\u00e4dda. En kraft st\u00f6rre \u00e4n den egna. En h\u00f6gre makt. Vid v\u00e4gs \u00e4nde finns ett rop som s\u00f6ker f\u00e4ste.<\/p>\n

\u00c4ven den som inte k\u00e4mpar med ett missbruk har sin botten. Erfarenheter av att st\u00e5 fullst\u00e4ndigt tomh\u00e4nt eller de tillf\u00e4llen d\u00e5 vi inte st\u00e5r ut med oss sj\u00e4lva. Varje m\u00e4nniska har en v\u00e4ndpunkt. Kanske ocks\u00e5 m\u00e4nskligheten?<\/p>\n

N\u00e4r f\u00f6rtvivlan och hopp samverkar <\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Tolvstegaren f\u00e5r i gemenskapen med andra som g\u00e5tt samma v\u00e4g m\u00f6ta en f\u00f6rs\u00e4kran om att N\u00e5gon vill deras liv. De ser hos andra att f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r m\u00f6jlig och det blir starten f\u00f6r den gnista av hopp som g\u00f6r \u00f6verl\u00e5telsen m\u00f6jlig. D\u00e4r kan resan mot tillfrisknande b\u00f6rja. Och jag kan f\u00f6rundras \u00f6ver hur f\u00f6rtvivlan och hopp samverkar, det \u00e4r som om de r\u00e4cker varandra handen. Som att de b\u00e5da \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga och f\u00f6rst\u00e4rker varandra i v\u00e4ndpunkten.<\/p>\n

Det talas en del om hoppet i v\u00e5r tid. Inte minst i relation till milj\u00f6- och klimatkris. En del menar att hoppet st\u00e5r i v\u00e4gen f\u00f6r handling, att vi beh\u00f6ver bli just f\u00f6rtvivlade f\u00f6r att agera. Andra menar att hoppet beh\u00f6vs f\u00f6r att vi alls ska orka agera. Annars st\u00e4nger vi av. Troligen finns det sanningar i b\u00e5da syns\u00e4tten. Jag tror att det finns ett slags ogrundat hopp som inte n\u00e5r botten, och det kan bed\u00f6va oss n\u00e4r vi borde vara oroliga. Det finns n\u00e5got bedr\u00e4gligt i ett hopp som inte utmanar oss n\u00e4r vi lever i destruktiva cirklar. Det \u00e4r den d\u00e4r bottenk\u00e4nningen som beh\u00f6vs. Insikten om att det m\u00e5ste v\u00e4nda.<\/p>\n

En situation som saknar motstycke<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Vi har, p\u00e5 riktigt, aldrig varit h\u00e4r f\u00f6rut. Vi \u00e4r s\u00e5 vana vid \u00e5ldrandet, de l\u00e5ngsamma f\u00f6r\u00e4ndringarna, k\u00e4nslan av att rita n\u00e4stan samma cirkel \u00e5r efter \u00e5r, k\u00e4nna igen oss och dra paralleller fast v\u00e4rlden f\u00f6r\u00e4ndras. Men den utmaning m\u00e4nskligheten st\u00e5r inf\u00f6r nu \u00e4r en utmaning om vilken det \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga: “Det h\u00e4r \u00e4r som n\u00e4r\u2026” V\u00e5ra referensramar r\u00e4cker inte till. Vi str\u00e4cker oss mot historieb\u00f6ckerna med v\u00e5ra fr\u00e5gor, letar analogier och pr\u00f6var teorier.<\/p>\n

Men vi \u00e4r i en situation som saknar motstycke. Aldrig f\u00f6rr har vi st\u00e5tt inf\u00f6r ett s\u00e5 allvarligt och sv\u00e5rhanterligt problem som den kombinerade krisen av milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring och klimatkris inneb\u00e4r. \u00c4r det f\u00f6r att vi saknar analogier som vi inte k\u00e4nner igen detta som en slags botten? Jag \u00f6nskar av hela mitt hj\u00e4rta att vi inte beh\u00f6ver sjunka l\u00e4ngre innan det v\u00e4nder.<\/p>\n

En dr\u00f6m om en Jesusr\u00f6relse f\u00f6r v\u00e5r tid<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

\u00a0<\/em><\/strong>Jag har en dr\u00f6m, den m\u00e5 vara naiv, om att kyrkan kan vara en gemenskap som vet hur livet b\u00f6rjar om vid v\u00e4gs \u00e4nde. I just v\u00e5r tid. En plats d\u00e4r vi m\u00f6ts i \u00e4rliga samtal om maktl\u00f6sheten inf\u00f6r felval, b\u00e5de de egna och samh\u00e4llets. Jag har en dr\u00f6m om att det kan f\u00f6das gnistor av hopp i l\u00e4sningen av ber\u00e4ttelserna om Jesus, han som r\u00f6rde sig bland de hoppl\u00f6sa och gick till botten med allt som drog ned\u00e5t. Han som fortfarande r\u00f6r vid dem som ingen vill r\u00f6ra vid.<\/p>\n

Jag har ingen annan att f\u00e4sta mitt hopp vid. Han \u00e4r min N\u00e5gon, min h\u00f6gre makt, min Kristus. Jag har en dr\u00f6m om f\u00f6rvandlade liv och en f\u00f6rvandlad v\u00e4rld. Jag finns i en gemenskap som ber\u00e4ttar om hur Jesus kan f\u00f6rvandla hj\u00e4rtan. Han f\u00e5r g\u00e4rna b\u00f6rja med mitt.<\/p>\n

\"\"<\/h1>\n

<\/a><\/h1>\n

Vibeke Olsson:<\/strong><\/span><\/h1>\n
\"\"

Vibeke i fredsgruppens \u00f6vre rad l\u00e4ngst till v\u00e4nster.<\/p><\/div>\n

Vi m\u00f6tte Vibeke n\u00e4r hon studerade till pastor i Bromma och var med i seminariets freds- och milj\u00f6grupp, som inspirerade m\u00e5nga unga p\u00e5 den tiden. Som pastor och v\u00e4lk\u00e4nd romanf\u00f6rfattare har hon bevarat sitt gl\u00f6dande patos f\u00f6r r\u00e4ttvisa och demokrati. Hon har tilldelats m\u00e5nga priser \u2013 nu senast Moa Martinsson-priset. L\u00e4s hennes text om folkr\u00f6relsernas betydelse f\u00f6r demokratin som hon skrev f\u00f6r Djupare Liv inf\u00f6r demokratins 100 \u00e5rs-firande!<\/strong><\/p>\n

Demokratin byggdes underifr\u00e5n<\/span><\/strong><\/h1>\n

Demokratin i Sverige fyller hundra \u00e5r i \u00e5r. N\u00e4stan ingen talar om att frikyrkan \u00e4r demokratins vagga i Sverige \u2013 inte heller frikyrkan sj\u00e4lv.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta frikyrkof\u00f6rsamlingen bildades 1848 i Vallersvik i Halland. Det blev det f\u00f6rsta sammanhang d\u00e4r dr\u00e4ngar och pigor, arbetare och arbeterskor hade r\u00f6str\u00e4tt.<\/p>\n

Under 1800-talets andra h\u00e4lft bildades m\u00e5nga f\u00f6rsamlingar \u2013 och de \u00f6vriga folkr\u00f6relserna, nykterhetsr\u00f6relsen, r\u00f6str\u00e4ttsr\u00f6relsen, arbetarr\u00f6relsen och idrottsr\u00f6relsen bildades efter samma m\u00f6nster.<\/p>\n

\"\"Demokratin byggdes underifr\u00e5n. M\u00e4nniskorna i folkr\u00f6relserna gjorde demokrati i praktiken. En stark historisk belysning av detta finns i Ronny Ambj\u00f6rnssons \u201dDen sk\u00f6tsamme arbetaren\u201d, en sk\u00f6nlitter\u00e4r dito i Albert Vikstens \u201dBl\u00e5 gryning\u201d.<\/p>\n

<\/h2>\n

En fantastisk resurs i v\u00e5rt folkr\u00f6relsearv<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n
\"\"

Romanen (2009) tar oss med till Svartvik utanf\u00f6r Sundsvall den dramatiska strejkv\u00e5ren 1879. Bricken (11 \u00e5r) b\u00f6rjar sitt arbete halv sex p\u00e5 morgonen, men det \u00e4r ocks\u00e5 \u00e5ngans och hoppets tid, som bryter mark f\u00f6r demokratin i Sverige.<\/p><\/div>\n

Det finns en fantastisk skatt i v\u00e5rt folkr\u00f6relsearv; en unik praktik f\u00f6r att skapa lokalt engagemang med globalt t\u00e4nkande, bryta ensamhet och f\u00f6r\u00e4ndra samh\u00e4llet.<\/p>\n

N\u00e4r den politiska demokratin v\u00e4l blev verklighet var den djupt f\u00f6rankrad.\u00a0En stor del av riksdagsledam\u00f6terna var organiserade nykterister.<\/p>\n

P\u00e5 f\u00f6rsommaren 1879 br\u00f6t den f\u00f6rsta stora strejken i Sverige ut.\u00a0Sextusen s\u00e5gverksarbetare i Sundsvallsomr\u00e5det strejkade f\u00f6r att f\u00e5 tillbaka f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rs l\u00f6ner. L\u00f6nerna hade s\u00e4nkts med 20-25% p\u00e5 grund av en depression p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden.<\/p>\n

Strejken kom att pr\u00e4glas av arbetarnas lugna och v\u00e4rdiga upptr\u00e4dande \u2013 i bj\u00e4rt kontrast till myndigheternas panik. Tusen soldater inkallades till omr\u00e5det och sex kanonb\u00e5tar l\u00e5g och pekade p\u00e5 Sundsvall.<\/p>\n

Strejken p\u00e5gick en vecka och arbetarna fick inte igenom sitt krav.\u00a0Men de f\u00f6r\u00e4ndrade Sverige f\u00f6r alltid.<\/p>\n

M\u00e5nga m\u00e4nniskor \u2013 ocks\u00e5 de som inte sympatiserade med sj\u00e4lva strejken \u2013 reagerade mot den massiva milit\u00e4ra n\u00e4rvaron. Insikten att vanligt folk inte kunde ordna en fredlig protest utan att f\u00e5 gev\u00e4rsmynningar riktade mot sig satte fart p\u00e5 r\u00f6str\u00e4ttsr\u00f6relsen. 1879 hade ungef\u00e4r fem procent av befolkningen r\u00f6str\u00e4tt till riksdagen, det gick ju efter inkomst.<\/p>\n

R\u00f6str\u00e4ttsr\u00f6relsen var en livaktig folkr\u00f6relse, t ex fanns 1890 tjugotv\u00e5 aktiva lokalavdelningar bara i Medelpad.<\/p>\n

\u00c4r Sundsvallsstrejken \u201dl\u00e4sarnas\u201d fel?<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Redan medan strejken p\u00e5gick uppstod en livlig tidningsdebatt om huruvida \u201dl\u00e4sarna\u201d, d v s frikyrkan, var orsak till strejken. Landsh\u00f6vding Curry Treffenberg h\u00e4vdade det. \u201dDen religi\u00f6sa anarkin leder snart till v\u00e4rldslig anarki.\u201d<\/p>\n

Journalisten Ernst Beckman fr\u00e5n Stockholms Dagblad skrev en artikelserie m\u00e5naderna efter strejken, ett fantastiskt kraftprov i unders\u00f6kande journalistik. Han g\u00e5r till botten med fr\u00e5gan om l\u00e4sarna. Han finner inga bel\u00e4gg f\u00f6r att frikyrkopredikanter uppmanat till strejk. Men sj\u00e4lva tanken att man kan g\u00e5 samman och p\u00e5verka, den kom fr\u00e5n frikyrkan. Beckman p\u00e5pekar att de teologiska diskussionerna p\u00e5 br\u00e4dstaplarna och \u00f6verl\u00e4ggningarna vid de talrika missionsm\u00f6tena gett arbetarna \u201dett visst v\u00e4lde \u00f6ver orden\u201d och vana att tala offentligt.<\/p>\n

Varf\u00f6r har det revolution\u00e4ra arvet fallit i gl\u00f6mska?<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n
\"\"

Det var sk\u00e4rpa i Vibekes f\u00f6rkunnelse i predikstolen uppe i kyrkan, men oftast m\u00f6tte vi henne vid programkv\u00e4llar, dialoger och fikagemenskap i Bokcaf\u00e9et p\u00e5 gatuplanet.<\/p><\/div>\n

Frikyrkan \u00e4r demokratins vagga i Sverige. Man kan undra varf\u00f6r detta fallit i s\u00e5dan gl\u00f6mska. H\u00e4r \u00e4r inte platsen att reda ut det. Kanske har vi i frikyrkan varit f\u00f6r sj\u00e4lvutpl\u00e5nande, r\u00e4dda att bli betraktade som d\u00f6mande moralister?<\/p>\n

Det kan jag k\u00e4nna igen fr\u00e5n senare tid. Under \u00e5ttiotalet var jag pastor i Elim, Stockholms femte baptistf\u00f6rsamling.<\/p>\n

Vi l\u00e4ste MUDI-MUMS-guiden (mat utan djurindustri och multinationella f\u00f6retag). Vi hade temakv\u00e4llar om ny ekonomisk v\u00e4rldsordning, h\u00e5llbar utveckling, motverka tv\u00e5-tredjedelssamh\u00e4llet, solidarisk handel\u2026<\/p>\n

Nu n\u00e4r Greta f\u00e5tt m\u00e5nga att \u00f6ppna \u00f6gonen \u2013 vilket \u00e4r oerh\u00f6rt gl\u00e4djande \u2013 framst\u00e4lls det ofta som att vi som d\u00e5 k\u00e4mpade emot konsumism, globalisering och storskalighet aldrig hade funnits.<\/p>\n

Nu st\u00e5r vi h\u00e4r med pandemi, flyktingkris, klimatkris\u2026 I skrivande stund har en glaci\u00e4r p\u00e5 Himalaya kollapsat och dr\u00e4nkt m\u00e4nniskor, djur och byggnader.<\/p>\n

Varf\u00f6r, varf\u00f6r var det s\u00e5 f\u00e5 som lyssnade p\u00e5 oss p\u00e5 sjuttio- \u00e5ttio- och nittiotalen?\u00a0Det \u00e4r sv\u00e5rt att prata om detta \u2013 man vill inte verka sj\u00e4lvr\u00e4ttf\u00e4rdig.<\/p>\n

\u00d6verr\u00f6stade trosr\u00f6relsen profetr\u00f6sterna?<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

\"\"Kanske var det ocks\u00e5 s\u00e5, att vi liksom tystades av framg\u00e5ngsteologin \u2013 den h\u00f6gljudda trosr\u00f6relsen, som verkligen inte ifr\u00e5gasatte den r\u00e5dande v\u00e4rldsordningen.<\/p>\n

Det kanske \u00e4r s\u00e5 att trosr\u00f6relsen bidragit till att dr\u00e4nera frikyrkan p\u00e5 mer \u00e4n ett s\u00e4tt \u2013 dels att m\u00e5nga engagerade m\u00e4nniskor f\u00f6rsvann till nya f\u00f6rsamlingar \u2013 dels att man f\u00f6rkunnade seger och b\u00f6nesvar bara vi tror \u201dr\u00e4tt\u201d.<\/p>\n

Dilemmat \u00e4r att detta \u00e4r sant n\u00e4r det g\u00e4ller fr\u00e4lsningen \u2013 den \u00e4r vunnen p\u00e5 Golgata, vi har bara att \u201dkvittera ut den\u201d med v\u00e5rt ja.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5rt fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska liv har kristna ingen gr\u00e4ddfil utan lever i v\u00e4rlden.
\nM\u00e5nga m\u00e4nniskor har gett upp eller skr\u00e4mts bort av en f\u00f6rkunnelse som inte k\u00e4nns sann.<\/p>\n

\"\"

Foto: Caroline Andersson<\/p><\/div>\n

Detta har i sin tur skymt blicken f\u00f6r det som frikyrkan verkligen \u00e4r bra p\u00e5, och d\u00e4r mirakler ofta sker; m\u00f6jligheten till gemenskap, sammanhang, livsf\u00f6r\u00e4ndring och sociala r\u00f6relser.\u00a0H\u00e4r finns en enorm potential.<\/p>\n

Hur f\u00f6rvaltar vi detta i v\u00e5r tid av skriande ensamhet?<\/p>\n

N\u00e4r jag sj\u00e4lv f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen s\u00f6kte mig till en frikyrka var gemenskap och inb\u00f6rdes hj\u00e4lp helt avg\u00f6rande.<\/p>\n

En kille n\u00e5gra \u00e5r \u00e4ldre \u00e4n jag kom fram och fr\u00e5gade:
\n– Kan du hj\u00e4lpa oss att flytta p\u00e5 l\u00f6rdag?<\/p>\n

Jag blev helt tagen. Det fanns en v\u00e4rld d\u00e4r man hj\u00e4lper varandra.\u00a0Handen p\u00e5 hj\u00e4rtat: finns den kvar?<\/p>\n

\"\"<\/h1>\n

<\/a><\/h1>\n

\"\"<\/p>\n

Hans-Erik Lindstr\u00f6m:<\/strong><\/span><\/h1>\n

Pilgrimsr\u00f6relsen har f\u00e5tt en ren\u00e4ssans<\/strong><\/span><\/h1>\n

Gustav Wasa tog ett struptag p\u00e5 pilgrimr\u00f6relsen i Norden, n\u00e4r han f\u00f6rbj\u00f6d pilgrimsvandringar. Efter att d\u00f6rren varit st\u00e4ngd ett halvt \u00e5rtusende \u00f6ppnas nu ett f\u00f6nster igen. Pilgrimscentra har redan anlagts p\u00e5 m\u00e5nga orter, inte bara i Sverige utan i hela Skandinavien. Nya och gamla leder anl\u00e4ggs f\u00f6r vandringar, medan pilgrimsn\u00e4tverk och pilgrimsprojekt uppst\u00e5r p\u00e5 olika h\u00e5ll.<\/p>\n

Alltfler tar p\u00e5 sig en ryggs\u00e4ck, t\u00e4ljer en stav, tar fram vandringsk\u00e4ngorna och ger sig ut p\u00e5 en inre vandring i den yttre vandringens form. Man g\u00e5r f\u00f6r att f\u00e5 distans till allt det myckna man \u00e4r indragen i. Man vill finna sig sj\u00e4lv, livet och den Gud man kanske tidigare trott p\u00e5 men tappat kontakten med. Det \u00e4r en vandring f\u00f6r b\u00e5de kropp och sj\u00e4l. \u201dEn sund sj\u00e4l i en sund kropp\u201d, som det heter i en gammal devis.<\/p>\n

Pilgrimens l\u00e4ngtan \u00e4r att i det synliga landskapet se tecken p\u00e5 det osynliga och att finna en h\u00e5llbar livsstil i h\u00f6ghastighets- och konsumtionssamh\u00e4llet. Till hj\u00e4lp tar m\u00e5nga avstamp i de sju nyckelorden<\/em>, som \u00e4r saknadens och l\u00e4ngtans ord i v\u00e5r tid. De talar om mer frihet<\/em> i en tidskomprimerad livssituation, mer enkelhet<\/em> i konsumismens kultur, mer tystnad <\/em>i en tillvaro av ljud och bildbrus, mer bekymmersl\u00f6shet<\/em> d\u00e4r livspusslet slukar v\u00e5r energi, mer l\u00e5ngsamhet<\/em> i en tid av stress och snabbhet, mer andlighet<\/em> i en kroppsfixerad tillvaro och mer delande<\/em> i en epok av sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande och ytliga kontakter.<\/p>\n

Att vara pilgrim handlar om hela v\u00e5r livsvandring. Man kan vara pilgrim utan att g\u00e5 ett enda steg. Pilgrim \u00e4r man i sj\u00e4len d\u00e5 vardagslivet alltmer pr\u00e4glas av andan i de sju nyckelorden. Vi har f\u00e5tt v\u00e5rt liv till g\u00f6ra det b\u00e4sta av det. Biskop emeritus Martin L\u00f6nnebo anv\u00e4nder sig ofta av devisen: \u201dG\u00f6r det lilla du kan. G\u00f6r det villigt och glatt.\u201d<\/p>\n

Harry M\u00e5nsus och pilgrimsr\u00f6relsen<\/strong><\/em><\/span><\/h2>\n

Pilgrimsr\u00f6relsen har en samh\u00e4llstillv\u00e4nd sida. Pilgrimen \u00e4r gjord f\u00f6r att g\u00e5, men inte g\u00e5 f\u00f6rbi! Inte minst det sjunde nyckelordet blir allt viktigare: Delande<\/em>. M\u00e4nniskan \u00e4r till f\u00f6r att dela sitt liv med andra i b\u00e5de yttre och inre mening. Harry M\u00e5nsus har skrivit och talat om detta i \u00e5rtionden. Han \u00e4r bibelteolog, pastor och f\u00f6rfattare till b\u00e4sts\u00e4ljare som Shalom jord, V\u00e4gen hem <\/em>och Den kosmiska katredalen.<\/em><\/p>\n

Han \u00e4r initiativtagare till Brommadialogen och sinnesrogudstj\u00e4nsterna. Han har banat v\u00e4g f\u00f6r dialogen med m\u00e4nniskor l\u00e5ngt utanf\u00f6r kyrkornas v\u00e4ggar. S\u00f6kare och agnostiker har i honom funnit en partner i sitt andliga s\u00f6kande efter mening och hopp. I sin senaste bok S\u00e5ngen om livet<\/em> vidgar han begreppet pilgrim till att \u00e4nnu tydligare f\u00f6ra in den samh\u00e4llstillv\u00e4nda och profetiska dimensionen.<\/p>\n

Precis som i hans tidigare b\u00f6cker m\u00f6ter vi gammaltestamentliga profeter som nu samsas med nutida som Martin Luther King och Greta Thunberg. Fred, r\u00e4ttvisa och klimatfr\u00e5gor blir en utmaning till oss alla att delta p\u00e5 de s\u00e4tt som \u00e4r m\u00f6jliga f\u00f6r oss. Andlig f\u00f6rdjupning g\u00e5r h\u00e4r hand i hand med ett engagemang f\u00f6r m\u00e4nniskor i utsatthet och f\u00f6r jordens framtid. Denna profetiska diakoni \u00e4r viktig s\u00e5 att pilgrimsr\u00f6relsen inte blir alltf\u00f6r f\u00f6randligad. F\u00f6r detta \u00e4r Harry M\u00e5nsus en garant – och en nutida pilgrim.<\/p>\n

\"\"<\/h2>\n

Hans-Erik Lindstr\u00f6m <\/strong>och Sanna Lindstr\u00f6m<\/strong> (socionom och diakon):<\/p>\n

Andlig f\u00f6rdjupning och samh\u00e4llsansvar<\/strong><\/em><\/span><\/h2>\n

Vi s\u00e5g en debatt under Almedalsveckan f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan mellan \u00e4rkebiskopen och Dagens d\u00e5varande chefredakt\u00f6r Elisabeth Sandlund. Utg\u00e5ngspunkten var p\u00e5st\u00e5endet att det talas f\u00f6r lite om Gud i kyrkan p\u00e5 bekostnad av olika typer av samh\u00e4llsansvar (milj\u00f6arbete, internationell solidaritet). Vi har alltid haft sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 och acceptera motsatsf\u00f6rh\u00e5llandet mellan andlig f\u00f6rdjupning (b\u00f6n, bibell\u00e4sning, meditation, gudstj\u00e4nstliv, evangelisk f\u00f6rkunnelse) och det diakonala engagemanget \u2013 f\u00f6r heml\u00f6sa, missbrukare, pappersl\u00f6sa, ensamst\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ldrar, milj\u00f6n och internationellt solidaritetsarbete.<\/p>\n

Jag (Hans-Erik) minns d\u00e5 Katarina kyrka var fullsatt av bedjande och lovsjungande m\u00e4nniskor p\u00e5 1970-talet i en gudstj\u00e4nst som slutade ca 19.15. En kvart senare b\u00f6rjade en annan gudstj\u00e4nst om internationell solidaritet med lika m\u00e5nga m\u00e4nniskor. N\u00e4r den f\u00f6rra gruppen gick ut ur kyrkan gick den andra in \u2013 men utan att m\u00f6tas. Det visade i blixtbelysning sp\u00e4nningen som d\u00e5 fanns mellan de som ville satsa p\u00e5 det inre livets f\u00f6rdjupning och de som ville engagera sig socialt och politiskt. De tv\u00e5 kristna studentr\u00f6relserna SESG och KRISS bar d\u00e5 p\u00e5 samma sp\u00e4nning \u2013 och den finns fortfarande \u00a0i v\u00e5ra olika kyrkor.<\/p>\n

Vi tror att det \u00e4r i m\u00f6tet mellan det inre och det yttre livet, mellan andlig f\u00f6rdjupning och ett aktivt samh\u00e4llsansvar, som en kristen kyrka blir hel och livskraftig. Det \u00e4r vad v\u00e5ra f\u00e4der och m\u00f6drar i v\u00e5r kristna historia p\u00e5minner oss om \u2013 att vi m\u00f6ter Gud p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt, dels i gudstj\u00e4nst, b\u00f6n och nattvard och dels i m\u00f6tet med m\u00e4nniskor i utsatthet. Ett exempel \u00e4r Evangeliska Fosterlandsstiftelsen p\u00e5 1850-talet i Sverige. Hand i hand med den kristna f\u00f6rkunnelsen i ord och skrift startade man upp Stockholms Stadsmission<\/em> och Ersta diakoni<\/em> \u2013 tv\u00e5 av v\u00e5rt lands st\u00f6rsta diakonala institutioner \u00e4ven idag.<\/p>\n

Vi tror att det finns en stark l\u00e4ngtan och f\u00f6rv\u00e4ntan hos m\u00e5nga \u2013 b\u00e5de inom och utanf\u00f6r kyrkorna \u2013 att b\u00e5de f\u00e5 n\u00e4ring f\u00f6r sj\u00e4len och att f\u00e5 engagera sig i olika former av diakonalt\/socialt arbete som volont\u00e4rer och frivilliga. N\u00e4r det g\u00e4ller den andliga f\u00f6rdjupningen har ocks\u00e5 nya skott p\u00e5 kyrkans tr\u00e4d kommit att betyda mycket -retreatr\u00f6relsen, pilgrimsr\u00f6relsen, katekumenatet, Alphagrupper och nya gudstj\u00e4nstformer. Andlig f\u00f6rdjupning och samh\u00e4llsansvar beh\u00f6ver befrukta varandra f\u00f6r att vi som kyrka ska bli hela och sanna mot v\u00e5r uppdragsgivare och f\u00f6rtroendeingivande i samh\u00e4llet.<\/p>\n

\"\"<\/h1>\n

<\/a><\/h1>\n

\"\"<\/h1>\n

Rickard Borgenback:<\/strong><\/span><\/h1>\n

Dialog och vision<\/strong><\/span><\/h1>\n

– min livsresa till Pilgrimscentrum i Vadstena<\/strong><\/span><\/h3>\n

Tack Harry f\u00f6r att jag f\u00e5r chansen att bidra till det p\u00e5g\u00e5ende samtalet \u201ddialog och vision\u201d och skriva utifr\u00e5n mitt uppdrag som pilgrimspr\u00e4st och f\u00f6rest\u00e5ndare vid Pilgrimscentrum i Vadstena. Jag vill f\u00f6rst tacka dig Harry f\u00f6r din stora livsg\u00e4rning, f\u00f6r vad du betytt f\u00f6r mig och m\u00e5nga pilgrimer och s\u00f6kare d\u00e4r ute p\u00e5 f\u00e4lten. Betydelsen av dina b\u00f6cker och ditt engagemang f\u00f6r dialogen mellan \u201dGuds olika verkst\u00e4der\u201d g\u00e5r inte att \u00f6verskatta. Jag utg\u00e5r fr\u00e5n min egen livsber\u00e4ttelse och landar i n\u00e5gra tankar om framtiden f\u00f6r pilgrimsr\u00f6relsen och dess roll f\u00f6r b\u00e5de yttre och inre klimat samt existentiell h\u00e4lsa.<\/p>\n

Uppvuxen vid en norrlands\u00e4lv<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

\"\"Jag \u00e4r f\u00f6dd och uppvuxen i Norrbottens kustland. Tidigt pr\u00e4glad av naturen och kulturen p\u00e5 mormor och morfars g\u00e5rd som ligger vid \u00c5by\u00e4lven. D\u00e4r fanns korna, h\u00e4sten, grisarna, f\u00e5ren och katterna. Eftersom det var l\u00e5ngt till n\u00e4rmsta lekkamrat blev djuren mina b\u00e4sta kompisar och naturen och \u00e5krarna den mest sp\u00e4nnande lekplatsen.<\/p>\n

Som ung vuxen blev sedan naturen och skogen till ett st\u00f6rre \u00e4ventyr som jag gillade att utforska. Jag gav mig g\u00e4rna ut p\u00e5 vandring i det b\u00f6ljande skogslandskapet och gjorde m\u00e5nga turer i v\u00e5r norrbottniska fj\u00e4llkedja. Jag har nog alltid f\u00f6rundrats \u00f6ver naturens storslagenhet och funnit en ro d\u00e4r som jag i efterhand f\u00f6rst\u00e5tt djupast sett handlat om en andlig l\u00e4ngtan- ja en heml\u00e4ngtan.<\/p>\n

Ett s\u00f6kande efter livets djup tog sin b\u00f6rjan<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n
\"\"

Helena Borgenback vigdes till diakon i Link\u00f6pings domkyrka i juni 2020 och arbetar nu som diakon i Motala f\u00f6rsamling.<\/p><\/div>\n

N\u00e4r jag som ung vuxen b\u00f6rjade f\u00f6rst\u00e5 betydelsen av denna djupa dragningskraft naturen hade p\u00e5 mig, blev jag nyfiken och ville unders\u00f6ka vad denna l\u00e4ngtan stod f\u00f6r. Jag b\u00f6rjade mer och mer f\u00f6rst\u00e5 att det var en andlig l\u00e4ngtan. Det var som att jag sett \u201dGud p\u00e5 ryggen\u201d d\u00e4r ute i markerna, men aldrig riktigt f\u00e5tt se hans ansikte och l\u00e4ra k\u00e4nna honom p\u00e5 riktigt. Jag anade instinktivt att det fanns mer att uppt\u00e4cka.<\/p>\n

Och n\u00e5gonstans d\u00e4r, i b\u00f6rjan av 90- talet, b\u00f6rjade ett andligt s\u00f6kande f\u00f6r mig. \u201dDen l\u00e4ngsta resan\u201d, som Dag Hammarskj\u00f6ld kallar den, \u201d\u00e4r resan in\u00e5t\u201d – och den v\u00e4gen antr\u00e4dde jag. B\u00e5de jag och min Helena var v\u00e4lbekanta med den l\u00e5gkyrkliga v\u00e4ckelsetradition som pr\u00e4glat norrlandskusten och d\u00e4rmed \u00e4ven oss. Men som m\u00e5nga andra i v\u00e5r generation ville vi hitta v\u00e5r egen v\u00e4g, finna v\u00e5ra egna svar, vilket gjorde att vi b\u00f6rjade s\u00f6ka.<\/p>\n

Vi erk\u00e4nde att vi var maktl\u00f6sa … att v\u00e5ra liv hade blivit ohanterliga.<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Vandringen och s\u00f6kandet kom f\u00f6rst att leda mig in p\u00e5 v\u00e4gar som sedan inte visade sig vara h\u00e5llbara. Jag var under senare delen av 90-talet en ambiti\u00f6s ung man som ville g\u00f6ra karri\u00e4r. Jag hade blivit projektledare f\u00f6r ett st\u00f6rre EU-projekt \u201dAkva Pite \u00e4lvdal\u201d. Vi byggde ett science center om naturen l\u00e4ngs Pite \u00e4lvdal. Jag var aktiv som ordf\u00f6rande i Naturskyddsf\u00f6reningen och ville r\u00e4dda v\u00e4rlden. Samtidigt var jag sm\u00e5barnspappa med tre barn. Vi bodde i ett nyink\u00f6pt hus som jag b\u00f6rjat renovera.<\/p>\n

Prestation och duktighetsideal b\u00e5de pressade och stressade mig. Jag st\u00e4llde h\u00f6ga krav p\u00e5 mig sj\u00e4lv och andra. Mitt andliga s\u00f6kande hade lett in mig p\u00e5 olika former av personlig utveckling d\u00e4r jag hade plockat ihop min egen livsfilosofi med tankar fr\u00e5n psykologi och nyandlighet. Genom olika terapimetoder f\u00f6rs\u00f6kte jag hitta min egen v\u00e4g till en inneboende kraft och en tro p\u00e5 mig sj\u00e4lv. Men detta s\u00f6kande ledde mig till en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd. Till slut handlade allt om att jag skulle bli b\u00e4ttre p\u00e5 att prestera och leverera, \u00e4ven inom det andliga. Allt handlade om mig och min egen styrka. Det handlade om att t\u00e4nka positivt i alla l\u00e4gen. Och om jag misslyckades var det bara mitt eget fel och det fanns ingen n\u00e5d att f\u00e5.<\/p>\n

Vi kom till tro att en Kraft st\u00f6rre \u00e4n vi sj\u00e4lva kunde \u00e5terge oss v\u00e5rt f\u00f6rst\u00e5nd<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Det var inte f\u00f6rr\u00e4n jag k\u00f6rt slut p\u00e5 mig som jag kom till v\u00e4gs \u00e4nde och ins\u00e5g att min egen kraft inte r\u00e4ckte till. Jag fick problem med h\u00f6gt blodtryck och andra stress-symptom och jag minns att jag i slut\u00e4nden \u00e5kte p\u00e5 en sv\u00e5r influensa och lunginflammation. Jag l\u00e5g hemma sjuk i soffan och var ynklig. D\u00e5 tog jag ner den bibel jag hade i bokhyllan och f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen l\u00e4ste jag ur den med ett \u00f6ppet sinne.<\/p>\n

Jag \u00f6verrumplades av det k\u00e4rleksbudskap som jag m\u00f6tte \u2013 ett budskap som jag varit of\u00f6rm\u00f6gen att omfamna tidigare. En k\u00e4rleksfull och f\u00f6rl\u00e5tande Gud framtr\u00e4dde f\u00f6r mig genom personen Jesus fr\u00e5n Nasaret. Gud fick det ansikte som jag s\u00e5 l\u00e4nge s\u00f6kt. Jag kunde inte v\u00e4rja mig l\u00e4ngre. Jag v\u00e5gade mitt Ja \u2013 f\u00f6r att travestera Hammarskj\u00f6ld \u2013 och upplevde en mening – och jag bara gr\u00e4t av befrielse. Det var s\u00e5 befriande att f\u00e5 omfamna den tro som jag krampaktigt h\u00e5llit ifr\u00e5n mig, trots att det var min barnatro. Och nu blev den ocks\u00e5 min vuxna tro.<\/p>\n

Vi besl\u00f6t att \u00f6verl\u00e4mna v\u00e5r vilja och v\u00e5ra liv till Guds omsorg\u2026<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

\"\"Nu hade jag mycket att g\u00f6ra. Jag ville f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6rdjupa mig i kristen tro. Jag l\u00e4ste mycket och samtalade med m\u00e5nga. Vi hade under samma tid kommit i kontakt med Baptistf\u00f6rsamlingen i Pite\u00e5. Det var en sp\u00e4nnande tid. Det var som att jag var inne i ett stort \u00f6vers\u00e4ttningsarbete som handlade om att skapa ett nytt spr\u00e5k f\u00f6r min tro. Att anv\u00e4nda ord som \u201dGud\u201d och \u201dJesus\u201d igen som vuxen var inte helt l\u00e4tt. Men det fanns en befrielse i att kunna g\u00f6ra det.<\/p>\n

Harrys M\u00e5nsus bok \u201dDen kosmiska katedralen\u201d (Libris f\u00f6rlag) blev i detta skede viktigt f\u00f6r mig lika v\u00e4l som \u201dBoken om recovery\u201d (Libris f\u00f6rlag, Tomas Andersson Wij red.) Starkast var uppt\u00e4ckten av n\u00e5den. Nu var det inte l\u00e4ngre upp till min egen kraft att bli en b\u00e4ttre m\u00e4nniska. Jag uppt\u00e4ckte att Gud ville b\u00e4ra och f\u00f6rvandla mig, om jag bara v\u00e5gade \u00f6verl\u00e4mna mig \u00e5t honom. S\u00e5 enkelt och s\u00e5 n\u00e4ra. Tidigare hade jag bara \u00f6verl\u00e4mnat mig \u00e5t mig sj\u00e4lv och min egen f\u00f6rm\u00e5ga, vilket inte lett mig n\u00e5gonvart.<\/p>\n

<\/h2>\n

Gud bar oss genom sv\u00e5righeter<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n
\"\"

Fr\u00e5n sjukhustiden i Lund 2002, de fick nio fantastiska \u00e5r med hj\u00e4rtebarnet Hannes, som gick bort 2011.<\/p><\/div>\n

Jag fick nu en tid uppleva en fr\u00e4lsningens f\u00f6r\u00e4lskelse. Men snart skulle vi som familj pr\u00f6vas sv\u00e5rt. 2002 f\u00f6ddes v\u00e5rt fj\u00e4rde barn, Hannes, med ett mycket sv\u00e5rt hj\u00e4rtfel och han hade bara 50 procents chans att \u00f6verleva. Det blev fyra sv\u00e5ra hj\u00e4rtoperationer med l\u00e5nga konvalescenser i Lund och mycket oro och m\u00e5nga t\u00e5rar. Om andlighet tidigare i mitt liv varit mycket ett intellektuellt filosoferande kom nu tron att verkligen bli k\u00f6tt, v\u00e5r b\u00e4sta v\u00e4n och det enda som h\u00f6ll oss uppe. Vi k\u00e4nde att Gud bar oss och hur beroende vi var av det st\u00f6det.<\/p>\n

Varje dag vi fick med Hannes blev en dag av n\u00e5d som vi tacksamt tog emot ur Guds hand. Och n\u00e4r allting s\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjade stabilisera sig och Hannes blev b\u00e4ttre, fanns ingen v\u00e4g tillbaka till det gamla livet f\u00f6r mig. Jag hade f\u00e5tt uppleva ett f\u00f6rt\u00e4tat liv d\u00e4r Gud varit s\u00e5 n\u00e4ra oss och visat en ny v\u00e4g fram\u00e5t. F\u00f6r mig fanns det bara en v\u00e4g: att forts\u00e4tta f\u00f6lja honom.<\/p>\n

Jag k\u00e4nde att Gud manade mig att ta konsekvenserna av det jag f\u00e5tt erfara. Ur den erfarenheten kom min kallelse till att bli pr\u00e4st, vilket i sig innebar en stor os\u00e4kerhet f\u00f6r v\u00e5r stora familj med sjuka barn. Men med kallelsen kom ocks\u00e5 ett l\u00f6fte – genom en dr\u00f6m. Ett l\u00f6fte om att Gud skulle g\u00e5 med oss. Och slutligen efter m\u00e5nga \u00e5rs studier kunde jag pr\u00e4stvigas juni 2009.<\/p>\n

M\u00f6tet med pilgrimsr\u00f6relsen och Dag Hammarskj\u00f6lds led<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

\"\"<\/p>\n

N\u00e5got som ocks\u00e5 kom att f\u00f6r\u00e4ndra mitt liv var att jag under studietiden 2006 fick m\u00f6jlighet att delta p\u00e5 en pilgrimsvandring l\u00e4ngs Dag Hammarskj\u00f6ldsled, som g\u00e5r i v\u00e4gl\u00f6st land 10 mil mellan Abisko och Nikkaluokta.<\/p>\n

https:\/\/www.svenskakyrkan.se\/luleastift\/pilgrimsled<\/a><\/p>\n

Det var starkt att f\u00e5 dela livet l\u00e4ngs v\u00e4gen med andra medvandrare, bokstavligt b\u00e4ra varandras b\u00f6rdor och att f\u00e5 fira m\u00e4ssa tillsammans p\u00e5 fj\u00e4llet i all enkelhet. Jag t\u00e4nde p\u00e5 alla cylindrar och en pilgrim var nu f\u00f6dd. Jag fann att n\u00e5gra av mina st\u00f6rsta passioner i livet rymdes i pilgrimsr\u00f6relsen, h\u00e4r fanns naturen och friluftslivet, h\u00e4r fanns en spiritualitet som ocks\u00e5 omfamnade kroppen och det kroppsliga, h\u00e4r fanns enkelheten och mystiken, h\u00e4r fanns medvandrarskapet och delandet, allt i en v\u00e4lsignad blandning. Sedan dess har det blivit m\u00e5nga pilgrimsvandringar, b\u00e5de korta och l\u00e5nga, hemmavid, utomlands och i fj\u00e4llv\u00e4rlden, b\u00e5de med vuxna, barn och konfirmander. Och det verkar kunna bli fler \u2026<\/p>\n

Andrum Bryn\u00e4s och sinnesrogudstj\u00e4nsternas Mekka <\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n
\"\"

Rickard Borgenback (till v\u00e4nster) med pionj\u00e4rerna f\u00f6r Andrum Bryn\u00e4s: Eva Stibe, Per-Erik Lindberg och Lennart Thorsell. L\u00e4s mer om Andrum Bryn\u00e4s i v\u00e5r Reportage-serie!<\/p><\/div>\n

B\u00e5de jag och Helena hade nu f\u00e5tt en stark tilltro och erfarenhet av att Gud vill leda oss och b\u00e4ra oss genom sv\u00e5righeter, om vi lyssnar och f\u00f6ljer. Som familj fick vi nu en kallelse till ett uppbrott. V\u00e4gen f\u00f6rde oss till G\u00e4vle och jag kom snart i kontakt med den varma gemenskap som fanns runt Andrum Bryn\u00e4s – G\u00e4vles egen dialoggemenskap – en avknoppning av Brommadialogen. I G\u00e4vle startade Andrum Bryn\u00e4s 1998 f\u00f6rst som ett ekumeniskt samarbete mellan Svenska kyrkan och Baptistkyrkan p\u00e5 Bryn\u00e4s. I den engagerade ledningsgruppen fanns en h\u00e4rlig blandning av m\u00e4nniskor, b\u00e5de nya och gamla i tron. S\u00e5 h\u00e4r presenteras verksamheten:<\/p>\n

ANDRUM BRYN\u00c4S en plats med rum f\u00f6r livet. En plats d\u00e4r vi f\u00e5r m\u00f6tas med v\u00e5ra olika upplevelser av livet som n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n oss sj\u00e4lva. En del kallar det Gud inom m\u00e4nniskan. Andra talar om en kraft utanf\u00f6r dem sj\u00e4lva. Genom f\u00f6redrag, grupper och kurser vill ANDRUM BRYN\u00c4S skapa m\u00f6jlighet att v\u00e4xa i m\u00f6tet med varandra.<\/em><\/p>\n

https:\/\/www.andrumbrynas.com\/<\/a><\/p>\n

\"\"

Jan-Erik Isaksson, kyrkoherde och G\u00e4vles mest k\u00e4nda alkoholist, tog initiativet till Sveriges mest v\u00e4lbes\u00f6kta sinnesrogudstj\u00e4nster och ledde dem i 25 \u00e5r. L\u00e4s mer i v\u00e5r Reportage-serie!<\/p><\/div>\n

F\u00f6r mig personligen var det en stor g\u00e5va att f\u00e5 m\u00f6ta denna bredd av m\u00e4nniskor som gick l\u00e5ngt utanf\u00f6r den gudstj\u00e4nstfirande f\u00f6rsamlingens skara. H\u00e4r fanns alla m\u00f6jliga m\u00e4nniskor som p\u00e5 olika s\u00e4tt l\u00e4ngtade efter ett rimligare och helare liv. De m\u00e5nga tolvstegsgrupperna var hela tiden navet f\u00f6r Andrum Bryn\u00e4s som allt kretsade kring. Till detta lades de \u00e5terkommande f\u00f6rel\u00e4sningarna, caf\u00e9er som tillsammans med sinnesrogudstj\u00e4nsterna var viktiga m\u00f6tesplatser f\u00f6r s\u00f6kare, kyrkfolk och tolvstegsm\u00e4nniskor.<\/p>\n

P\u00e5 helig mark i Vadstena<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n
\"\"

I Vadstena finns klosterkyrkan, en g\u00e5ng i tiden Nordens mest bes\u00f6kta pilgrimskyrka, tillsammans med Nidarosdomen i Trondheim. I Vadstena finns ocks\u00e5 Birgittasystrarnas kloster.<\/p><\/div>\n

Efter nio \u00e5r i G\u00e4vle blev det dags f\u00f6r \u00e4nnu ett uppbrott. Genom mina kontakter med pilgrimspr\u00e4sten Hans-Erik Lindstr\u00f6m och resor till Vadstena hade jag och Helena kommit att \u00e4lska denna stad, pilgrimsr\u00f6relsens centrum i Sverige. Vadstena \u00e4r en speciell plats p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt som har l\u00e5nga anor som kyrkligt centrum och att vara en b\u00f6nens plats.<\/p>\n

Redan under 1300 talet b\u00f6rjade ett klosterliv v\u00e4xa fram h\u00e4r och p\u00e5 1400 talet blev det ett av Europas viktigaste pilgrimsm\u00e5l. Vadstena kallades d\u00e5 f\u00f6r Nordens Rom. Hit kom pilgrimer fr\u00e5n alla h\u00e5ll f\u00f6r att s\u00f6ka bot, helande och andlig f\u00f6rdjupning och f\u00f6r att bes\u00f6ka Heliga Birgittas grav. Och denna r\u00f6relse p\u00e5g\u00e5r fortfarande, i dag i f\u00f6rnyad form. M\u00e5nga som kommer hit s\u00e4ger att det \u00e4r n\u00e5got speciellt med platsen.<\/p>\n

I den keltiska traditionen talas det om \u201cthin places\u201d \u2013 platser d\u00e4r det finns en s\u00e4rskild energi och d\u00e4r hinnan mellan det jordiska och det himmelska verkar vara s\u00e4rskilt tunn. Kanske \u00e4r det Heliga Birgittas klosterkyrka med hennes reliker som ger staden denna nimbus och k\u00e4nsla? Eller s\u00e5 beror det p\u00e5 m\u00f6tet med alla m\u00e4nniskor som forts\u00e4tter komma hit f\u00f6r att be och fira gudstj\u00e4nst, \u00e4gna sig \u00e5t andlig f\u00f6rdjupning och dela tro och liv med varandra? H\u00e4r finns ocks\u00e5 tv\u00e5 levande kloster genom Birgittasystrarna i Vadstena och Mariad\u00f6ttrarna vid Omberg. Sammantaget blir det inte sv\u00e5rt att kalla Vadstena just f\u00f6r helig mark.<\/p>\n

Pilgrimsr\u00f6relsen – inget soloprojekt<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n
\"\"

P\u00e5 Pilgrimscentrum m\u00f6ts m\u00e4nniskor fr\u00e5n alla h\u00e5ll och alla \u00e5ldrar f\u00f6r att dela liv – h\u00e4r personal, volont\u00e4rer och husfolk.<\/p><\/div>\n

Hans-Erik Lindstr\u00f6m har p\u00e5 sidan under l\u00e4nken \u201dnyheter och reportage\u201d skrivit om sin egen v\u00e4g och om pilgrimscentrums historia fr\u00e5n 1997 d\u00e5 verksamheten tog sin b\u00f6rjan. Hans-Erik var den f\u00f6rsta pilgrimspr\u00e4sten och har genom sitt f\u00f6rfattarskap precis som Harry M\u00e5nsus n\u00e5tt ut till en bred skara m\u00e4nniskor utanf\u00f6r kyrkans hank och st\u00f6r. Pilgrimsr\u00f6relsen har visat sig vara en r\u00f6relse som tilltalar en bredd av m\u00e4nniskor. Hans Erik Lindstr\u00f6m har ocks\u00e5 bidragit till att skapa en pilgrimsteologi som blivit en viktig tolkningsnyckel f\u00f6r hela pilgrimsr\u00f6relsen i Norden. Grunden till denna teologi \u00e4r bibelns ber\u00e4ttelser om ett folk p\u00e5 vandring och de sju nyckelorden, frihet, enkelhet, tystnad, bekymmersl\u00f6shet, l\u00e5ngsamhet, andlighet och delande.<\/p>\n

I Lindstr\u00f6ms b\u00f6cker finns ocks\u00e5 ett viktigt diakonalt perspektiv kopplat till pilgrimsr\u00f6relsen. Att vara kristen \u00e4r inget soloprojekt, det \u00e4r n\u00e5got vi \u00e4r tillsammans och s\u00e5 har det alltid varit i kyrkan. Och i logik med det t\u00e4nker jag att pilgrimsr\u00f6relsen inte heller \u00e4r n\u00e5got soloprojekt f\u00f6r andliga strebers. Det handlar hela tiden om att \u201db\u00e4ra varandras b\u00f6rdor\u201d, att g\u00e5 \u201dl\u00e5ng-tid-tillsammans\u201d och dela livet l\u00e4ngs v\u00e4gen. Lindstr\u00f6m skriver \u201dEn pilgrim \u00e4r gjord f\u00f6r att g\u00e5, men inte att g\u00e5 f\u00f6rbi\u201d Och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det lika logiskt att det sedan 2002 finns en pilgrimsdiakon vid pilgrimscentrum, n\u00e4mligen Ewa Lund.<\/p>\n

Hon har tillsammans med Martin L\u00f6nnebo skapat den gr\u00f6na p\u00e4rlan p\u00e5 fr\u00e4lsarkransen \u201ddiakonins och skapelsens p\u00e4rla\u201d som vi v\u00e5rdar s\u00e4rskilt \u00f6mt p\u00e5 Pilgrimcentrum.\u00a0 <\/em><\/p>\n

Pilgrimsr\u00f6relsen – en del av en gr\u00f6n r\u00f6relse<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

\"\"Pilgrimsr\u00f6relsen har redan fr\u00e5n b\u00f6rjan p\u00e5 90-talet p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt varit en motr\u00f6relse mot mycket av det r\u00e5dande paradigmet om st\u00e4ndig ekonomisk tillv\u00e4xt till priset av utarmning av b\u00e5de m\u00e4nniskor och natur (som P\u00e4r Holmgren skriver om). Genom att visa p\u00e5 v\u00e4gar att leva ett enklare liv med l\u00e4ttare packning vill pilgrimen inspirera till ett h\u00e5llbart liv d\u00e4r andligheten och b\u00f6nen likv\u00e4l som tj\u00e4nsten till medm\u00e4nniskan \u00e4r central.<\/p>\n

Pilgrimscentrum i Vadstena ing\u00e5r sedan n\u00e5gra \u00e5r i olika internationella samarbeten och EU-projekt. Genom projektet \u201dgreen pilgrimage\u201d finns ett fokus p\u00e5 att skydda natur och kulturv\u00e4rden vid popul\u00e4ra pilgrimsm\u00e5l och utveckla h\u00e5llbara s\u00e4tt att vandra l\u00e4ngs k\u00e4nda pilgrimsleder. I detta ligger ocks\u00e5 m\u00f6jligheten till attitydf\u00f6r\u00e4ndring och f\u00f6rdjupad kunskap. Lokalt inneb\u00e4r det att vi nu arbetar med att utveckla vandrandet l\u00e4ngs v\u00e5ra leder till Vadstena p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt. Det g\u00e4ller allt ifr\u00e5n boende, sopor, transporter och mat till digitalisering.<\/p>\n

https:\/\/www.interregeurope.eu\/greenpilgrimage\/<\/a><\/p>\n

Link\u00f6pings stift ligger l\u00e5ngt framme n\u00e4r det g\u00e4ller arbete med klimatomst\u00e4llning och p\u00e5 pilgrimscentrum i Vadstena ordnar vi regelbundet arrangemang, kurser och retreater med klimattema. Tv\u00e5 g\u00e5nger per \u00e5r ges en klimatvila (tors \u2013 s\u00f6ndag.) Dessa helger \u00e4r t\u00e4nkta att ge inspiration till andlig f\u00f6rdjupning och f\u00f6rdjupat engagemang f\u00f6r naturen och skapelsen. Metoden bygger fr\u00e4mst p\u00e5 f\u00f6rundran och b\u00f6n. Vi b\u00e4rs av tanken att andlig eller existentiell h\u00e4lsa \u00e4r h\u00f6r ihop med ett engagemang f\u00f6r milj\u00f6n och klimatet. Det talas ofta om betydelsen av ekonomisk-, social- och ekologisk h\u00e5llbarhet i samh\u00e4llet, men till detta tror vi att en fj\u00e4rde dimension b\u00f6r tillfogas, n\u00e4mligen existentiell-andlig h\u00e4lsa.<\/p>\n

Bekymmersl\u00f6st vandrar pilgrimen mot en b\u00e4ttre v\u00e4rld<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Avslutningsvis vill jag lyfta ett av pilgrimens sju nyckelord – bekymmersl\u00f6shet. Detta nyckelord ska inte tolkas som att pilgrimen s\u00f6ker ett liv i ansvarsl\u00f6shet och i f\u00f6rnekelse \u2013 att pilgrimen skulle g\u00f6ra sig obekymrad \u00f6ver sakernas tillst\u00e5nd med v\u00e4rlden och klimatet och vara ute p\u00e5 en andlig egotripp. Tv\u00e4rtom.<\/p>\n

En pilgrim som vandrar med \u00f6ppna sinnen l\u00e4ngs v\u00e4garna l\u00e4r sig snart se och f\u00f6rst\u00e5 mer om hur v\u00e4rlden ser ut och h\u00e4nger i hop. Hon l\u00e4r sig att under vandringen klara sig med mindre och finna lyckan i\u00a0sm\u00e5 enkla gl\u00e4dje\u00e4mnen, som en maskros vid v\u00e4gkanten eller en drillande l\u00e4rka i skyn. Hon l\u00e4r sig f\u00f6rundras \u00f6ver skapelsen sk\u00f6nhet. Och l\u00e4ngs v\u00e4gen \u00f6var pilgrimen sig att leva i b\u00f6n och \u201dhelig bekymmersl\u00f6shet\u201d, vilket mer handlar om att lita till Gud \u00e4n till sin egen f\u00f6rm\u00e5ga. L\u00e4ngs v\u00e4gen f\u00e5r hon ocks\u00e5 ofta m\u00f6ta n\u00f6den och utsattheten, b\u00e5de bland m\u00e4nniskor och i skapelsen i stort. Ur s\u00e5dana m\u00f6ten f\u00f6ds ofta engagemang. En sorts vandrande exposure – som leder till tro i handling. Detta faktum kan vara ett nog s\u00e5 gott sk\u00e4l f\u00f6r att ge sig ut p\u00e5 pilgrimsvandring, kortare eller l\u00e4ngre. F\u00f6r pilgrimen vill tillsammans med andra vandra mot en b\u00e4ttre v\u00e4rld.<\/p>\n

Pax et bonum!<\/p>\n

Rickard Borgenback<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

<\/a><\/h1>\n

\"\"<\/p>\n

Harry:<\/strong><\/h3>\n

Karin Olofsdotter har lett pilgrimsvandringar vid stora \u00e5rskonferenser, Iona-n\u00e4tverkets sommarm\u00f6ten och Brommadialogens v\u00e4lbes\u00f6kta Midsommardialoger \u2013 d\u00e4r kyrkfolk, tolvstegare och s\u00f6kare vandrar tillsammans. Ingen har varit med i dialogens centrum s\u00e5 l\u00e4nge och kan skildra dess id\u00e9v\u00e4rld och k\u00e4llfl\u00f6den som hon. Efter att ha varit f\u00f6rest\u00e5ndare i flera f\u00f6rsamlingar har hon senast arbetat som studentpastor i Lund, men \u00e4r nu tillbaka i Uppland \u2013 d\u00e4r allt en g\u00e5ng b\u00f6rjade.<\/strong><\/p>\n

Karin Olofsdotter –\u00a0<\/strong><\/span>Dialog och vision <\/strong><\/span><\/h1>\n

\"\"F\u00f6rst var jag bonnunge varje sommar.\u00a0 Skogen och hagarna var mina. Kossor och h\u00f6ns. Smultron och bl\u00e5b\u00e4r. Och lena grusv\u00e4gar med gr\u00e4sstr\u00e4ngar i mitten.<\/p>\n

Det formade min v\u00e4rldsbild mer \u00e4n vinterns stadsliv n\u00e5gonsin gjorde. Och det skapade en stark k\u00e4rlek till jorden.<\/p>\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom blev jag f\u00e4ltbiolog och l\u00e4rde mig mer om naturen och deltog i kampen mot f\u00f6rst\u00f6relsen. Och sen blev jag kristen och b\u00f6rjade l\u00e4sa bibeln p\u00e5 allvar. D\u00e4r fann jag texter som v\u00e4ckte anklanger i mitt hj\u00e4rta. Det fanns ocks\u00e5 en lovs\u00e5ng som vi sj\u00f6ng d\u00e5 p\u00e5 sjuttiotalet med text fr\u00e5n den 96:e psalmen i Psaltaren: \u201cHimlen vare glad och jorden fr\u00f6jde sig! Ja, d\u00e5 juble alla skogens tr\u00e4d! Inf\u00f6r Herren ty han kommer. Lovat vare ditt namn!\u201d<\/p>\n

Det \u00e4r klart att det \u00e4r s\u00e5, k\u00e4nde jag. Det \u00e4r klart att hela skapelsen lovsjunger Gud, skaparen. Jag kunde inte f\u00f6rest\u00e4lla mig n\u00e5got annat. Det var helt i samklang med kossorna hos morfar och kungsfiskarna hos f\u00e4ltbiologerna. Min tro och mitt patos fann varandra och bildade en s\u00f6ml\u00f6s allians.<\/p>\n

F\u00f6rundran och profeternas gl\u00f6dande patos<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

\u00a0<\/em><\/strong><\/span>Kampen f\u00f6r skapelsen och Gud p\u00e5 alla utsattas sida var till att b\u00f6rja med en intuitiv f\u00f6rst\u00e5else hos mig. Men s\u00e5 sm\u00e5ningom kom jag p\u00e5 bibelskola och pastorsutbildning och d\u00e4r fanns Harry M\u00e5nsus som tog oss med in i en biblisk v\u00e4rld med profeter som predikade skarpt om r\u00e4ttf\u00e4rdighet och r\u00e4ttvisa och inte tvekade att ta maktens m\u00e4n vid \u00f6rat. H\u00e4r fanns inte en tillstymmelse till \u201cpie-in-the-sky\u201d-telogi.<\/p>\n

\"\"

Karin Olofsdotter och Per Westblom (pastor i Sollentuna) leder Midsommardialogerna i Roslagen.<\/p><\/div>\n

Och det var n\u00e5got med Harrys s\u00e4tt att f\u00f6rankra sin teologi bland g\u00e4ddorna i de finska vikarna och bl\u00e5sippsbackarna i Norden. N\u00e5got med att m\u00f6ta m\u00e4nniskor just i den f\u00f6rundran vi k\u00e4nner inf\u00f6r skapelsens m\u00e4ktiga sk\u00f6nhet, just i de stunder d\u00e5 vi \u00e4r beredda att sl\u00e4ppa lite p\u00e5 v\u00e5r h\u00e5rt skyddade autonomi och \u00f6ppna oss f\u00f6r n\u00e5got st\u00f6rre i tillvaron.<\/p>\n

Detta var l\u00e5ngt innan Brommadialogen hade sett dagen ljus men det fanns en milj\u00f6r\u00f6relse i Sverige som ocks\u00e5 letade sig in i kyrkorna.\u00a0 D\u00e4r fanns bla Stefan Edman som fortfarande \u00e4r en stark r\u00f6st i dessa fr\u00e5gor. Det h\u00e4r var den f\u00f6rsta milj\u00f6v\u00e5gen.\u00a0 Och in i allt detta skriver Harry boken Shalom jord! Om fred, helhetssyn och jordens framtid. Det d\u00e4r med helhetssyn k\u00e4ndes s\u00e5 o\u00e4ndligt viktigt och \u00e4r det fortfarande.<\/p>\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom beh\u00f6vde jag sj\u00e4lv grotta ner mig och skriva teologiska arbeten och d\u00e5 d\u00f6k den d\u00e4r s\u00e5ngen om den jublande skapelsen upp igen. Detta var n\u00e5got som jag ville veta mer om. Fanns det flera st\u00e4llen i Bibeln? Vad bottnade detta i? Var det tjusiga poetiska utsmyckningar eller var det uttryck f\u00f6r n\u00e5got djupare? Jo, men visst fanns d\u00e4r ett samband, ett starkt band mellan vad som h\u00e4nde m\u00e4nniskorna och naturen.<\/p>\n

M\u00e4nniskan och naturen \u2013 en \u00f6desgemenskap<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom blev det naturligt att unders\u00f6ka baksidan. Det fanns ju bibeltexter som talade om en natur i sorg, en skapelse som led och klagade i st\u00e4llet f\u00f6r att sjunga lovs\u00e5nger. Jag fann att m\u00e4nniskan och naturen befann sig i en sorts \u00f6desgemenskap, en gemenskap d\u00e4r m\u00e4nniskan var den farligaste. Hennes agerande, p\u00e5 gott och ont, fick \u00e5terverkningar i naturen. Detta har Peter Halldorf ocks\u00e5 skrivit om p\u00e5 senare tid.<\/p>\n

P\u00e5 nittio-talet b\u00f6rjade FN tala och verka f\u00f6r Agenda 21. Det stod nu klart bortom allt tvivel att jordens framtid var hotad och att det m\u00e5ste till kraftfulla, internationella \u00e5tg\u00e4rder. Jag ins\u00e5g att det fanns en ur\u00e5ldrig s\u00e5dan agenda som legat gl\u00f6md i \u00e5rtusenden. I F\u00f6rsta Mosebok 2:15 st\u00e5r det att Gud satte m\u00e4nniskan i Edens tr\u00e4dg\u00e5rd att bruka och bevara<\/em> den (1917 \u00e5rs \u00f6vers\u00e4ttning). Vad \u00e4r det om inte en agenda f\u00f6r en h\u00e5llbar framtid? H\u00e4r finns b\u00e5de frihet och ansvar, utveckling och \u00e5terh\u00e5llsamhet. I all sin enkelhet \u00e4r denna agenda genial.<\/p>\n

Dialog och helhetssyn \u2013 d\u00e4r v\u00e4garna m\u00f6ts<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

\"\"Vid den h\u00e4r tiden startar Brommadialogen. Bara ordet dialog anger att detta inte \u00e4r en enfr\u00e5gesr\u00f6relse. Detta var en sp\u00e4nnande m\u00f6tesplats mellan s\u00f6kare och troende, kyrkfolk och tolvstegsr\u00f6relsen, samh\u00e4llsaktivism och andlig f\u00f6rdjupning. Det handlade om hela jorden och hela m\u00e4nniskan, ja, om att hela jorden och att hela m\u00e4nniskan. Det har naturligtvis funnits olika tyngdpunkter genom \u00e5ren men helhetssynen p\u00e5 tillvaron har funnits med som en stadig grund.<\/p>\n

Nu kommer jag och Brommadialogen ocks\u00e5 i kontakt med pilgrimsr\u00f6relsen. Det blir \u00e5terigen en s\u00e5n d\u00e4r fantastisk fusion. Friluftsliv och gudstj\u00e4nstliv kunde bli ett. Bl\u00e5sippsbackarna och vikarna blir p\u00e5 riktigt ett kyrkorum d\u00e4r vi kan \u00f6va oss i \u00f6verl\u00e5telse, enkelhet och omsorg. D\u00e4r vi kan be, meditera och samtala. Pilgrimsvandring \u00e4r att s\u00e4ga Shalom Jord!<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r har pilgrimsvandringar blivit ett st\u00e5ende inslag i m\u00e5nga av Brommadialogens arrangemang. Det \u00e4r ett tillf\u00e4lle att \u00e5terkoppla till v\u00e5ra r\u00f6tter i naturen, det \u00e4r ett tillf\u00e4lle f\u00f6r ande, kropp och sj\u00e4l att komma i dialog med varandra och med skapelsen och Skaparen sj\u00e4lv. Det \u00e4r mycket tystnad och stillhet, men ocks\u00e5 en m\u00f6jlighet att dela sina upplevelser med medvandrarna.<\/p>\n

Inspiration och modeller att leva tillsammans<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

I Brommadialogen b\u00f6rjade vi fundera p\u00e5 modeller f\u00f6r att leva tillsamman f\u00f6r att kunna st\u00f6tta varandra till ett gott liv. H\u00e4r f\u00f6ds Shalomgemenskapen d\u00e4r vi \u00e4r en grupp som tr\u00e4ffas varje s\u00f6ndag f\u00f6r att dela mat och liv, bekymmer och visioner och f\u00f6r att s\u00f6ka ett h\u00e5llbart liv p\u00e5 alla plan. Vi \u00e4r starkt inspirerade av Michael Lerner, rabbinen i USA som vill \u00e5teruppliva sabbatstanken f\u00f6r moderna m\u00e4nniskor.<\/p>\n

N\u00e4r vi sitter och funderar p\u00e5 hur vi ska kunna f\u00e5 till en s\u00e5dan st\u00f6dgrupp p\u00e5 ett mer nationellt plan s\u00e5 riktar Harry v\u00e5ra blickar mot Iona Community i Skottland. D\u00e4r finner vi som en ok\u00e4nd kusin, sprungen ur samma andliga mylla, med samma helhetst\u00e4nk, samma patos. Det handlar verkligen om fred, helhetssyn och jordens framtid. I Sverige uppst\u00e5r Ionainspirerade sm\u00e5grupper som fortfarande tr\u00e4ffas och samlas till samlingar och konferenser.<\/p>\n

En andra milj\u00f6v\u00e5g \u2013 med unga b\u00e4rare<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n
\"\"

Fr\u00e5n v\u00e4nster: Jennie H\u00f6gberg, (gr\u00f6n) pr\u00e4st i Svenska Kyrkan, Greta Thunberg och Lena Bergstr\u00f6m, ledare f\u00f6r Brobygge och pastor i Equmeniakyrkan.<\/p><\/div>\n

N\u00e4r detta skrivs \u00e4r vi mitt uppe i en andra milj\u00f6v\u00e5g. F\u00f6r en gammal milj\u00f6r\u00e4v \u00e4r det hoppingivande och underbart att se det engagemang som unga m\u00e4nniskor har. Och det \u00e4r gripande att se hur ledaren f\u00f6r Brommadialogens arvtagare Brobygge finns d\u00e4r p\u00e5 Mynttorget p\u00e5 Fridays For Future\u2019s manifestationer.<\/p>\n

Kyrkans unga har vaknat. Man n\u00f6jer sig inte l\u00e4ngre med l\u00e4ran om att den h\u00e4r jorden bara \u00e4r en oviktig passage p\u00e5 v\u00e4g till himlen. Man anar att Skaparen inte l\u00e4mnat sin \u00e4lskade skapelse i sticket. Man v\u00e4grar g\u00e5 med p\u00e5 att det skulle finnas en mots\u00e4ttning mellan att r\u00e4dda sj\u00e4lar och att r\u00e4dda s\u00e4lar.\u00a0 Man sluter sig samman med m\u00e5ls\u00e4ttningen \u201catt hj\u00e4lpa individer och kyrkor att leva h\u00e5llbara liv som speglar Jesus osj\u00e4lviskhet och Faderns k\u00e4rlek till sin skapelse.<\/em><\/p>\n

Namnet p\u00e5 r\u00f6relsen \u00e4r God Jord. En god jord p\u00e5 alla s\u00e4tt. En helhetssyn. En dialog mellan fr\u00e4mst ungdomar fr\u00e5n olika kristna sammanhang. En stark vision av en annorlunda v\u00e4rld.<\/p>\n

\"\"

Fr\u00e5n v\u00e4nster: Johannes Widlund, vision\u00e4ren bakom God Jord, Harry M\u00e5nsus, Karin Olofsdotter och Lennart Ren\u00f6felt – de tv\u00e5 sistn\u00e4mnda \u00e4r med i God Jords styrelse.<\/p><\/div>\n

Det \u00e4r som att Shalom Jord skulle f\u00f6tt ett barn efter en l\u00e5ng, l\u00e5ng v\u00e4ntan. Och vi \u00e4r n\u00e5gra d\u00e4r som var med i den f\u00f6rsta milj\u00f6v\u00e5gen och som i tacksam f\u00f6rundran f\u00e5r vara med ocks\u00e5 denna g\u00e5ng. Det \u00e4r ungef\u00e4r som med de gamla Symeon och Hanna i Jerusalems tempel som l\u00e4nge hoppats och v\u00e4ntat p\u00e5 Guds utvalde, och som \u00e4ntligen fick se det uppfyllas i det lilla barnet Jesus.<\/p>\n

Shalom \u00e4r ett av de vackraste ord jag vet. Det st\u00e5r f\u00f6r fred och frid, f\u00f6r helhet och balans p\u00e5 alla omr\u00e5den. Det har genomsyrat Brommadialogen \u00e4nda fr\u00e5n b\u00f6rjan och jag t\u00e4nker att det \u00e4r det finaste arvet att ha med sig p\u00e5 v\u00e4gen hem.<\/p>\n

Karin Olofsdotter – pastor, ekoteolog och pilgrimsledare<\/b><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

<\/a><\/h1>\n

Harry:<\/strong><\/h3>\n

Vi m\u00f6ttes i ett sammanhang d\u00e4r man inte h\u00f6gljutt broderar ut sitt f\u00f6rflutna. I st\u00e4llet talar man l\u00e5gm\u00e4lt om hur man tappat rodret, g\u00e5tt p\u00e5 grund och nu anropar om hj\u00e4lp.\u00a0<\/strong><\/p>\n

\"\"

Sven G\u00f6sta Holst<\/p><\/div>\n

Sakta b\u00f6rjar det sippra fram att Sven-G\u00f6sta Holst arbetat med film och tv. Han har bland annat jobbat med n\u00e5gra av de k\u00e4nda Astrid Lindgren-filmerna, haft ett n\u00e4ra samarbete med Colin Nutley och varit med om att starta TV3. N\u00e4r han sedan blir ett radarpar med Tomas Andersson Wij, skribent och s\u00e5ngare, lyfter Brommadialogen p\u00e5 kort tid till sin mest imponerande flygh\u00f6jd n\u00e5gonsin. <\/strong>De ger ut klassikern\u00a0Boken om recovery\u00a0<\/em>(1999). Sven-G\u00f6sta \u00e4r redakt\u00f6r f\u00f6r antologin\u00a0En rimligare v\u00e4rld<\/em> och ledare f\u00f6r konferensen med samma namn (2002). F\u00f6rfattare och talare \u00e4r Ylva Eggehorn, Stefan Edman, Anita Goldman, Martin L\u00f6nnebo, KG Hammar, Stefan Einhorn, Susanna Ehdin, Tommy Hellsten, med flera. Konferensen i Immanuelskyrkan samlade 450 deltagare och gnistorna sprids \u00f6ver Norden.\u00a0<\/strong><\/p>\n

<\/div>\n
\"\"

Tomas Andersson Wij<\/p><\/div>\n

N\u00e4r Sven-G\u00f6sta och Tomas samma \u00e5r ger ut kulturtidskriften\u00a0Von Oben\u00a0<\/em>hamnar Brommadialogen p\u00e5 de stora tidningarnas kultursidor. V\u00e5ra kontakter ut\u00f6kas formligen \u00f6ver en natt med 4000 prenumeranter. Tidskriften \u00e4r gratis och anstormningen belastar budgeten. N\u00e4r b\u00f6rsnedg\u00e5ngen drabbar Baptistsamfundet, som gett gener\u00f6sa bidrag, g\u00e5r\u00a0Von Oben<\/em><\/strong>\u00a0tyv\u00e4rr<\/strong>\u00a0ur tiden.<\/strong><\/p>\n

Idag \u00e4r Sven-G\u00f6sta pastor i Equmeniakyrkan och k\u00e4nd fr\u00e5n Helgsm\u00e5l i Sveriges Radio. Tomas Andersson Wij kan vi f\u00f6lja genom musiken och i media, alltid med samma skarpa tidsanalys och kreativa spr\u00e5k. Man kan bara undra vilket fantastiskt brobygge det skulle bli om de m\u00f6ttes igen, som i v\u00e5r soffa i Barkarby \u2013 n\u00e4r v\u00e5ra hj\u00e4rtan brann?\u00a0<\/strong><\/p>\n

Sven-G\u00f6sta Holst:<\/strong><\/span><\/h1>\n

En krokig v\u00e4g som leder mig raka v\u00e4gen hem<\/strong><\/span><\/h1>\n

\"\"Vi jobbade med en musikgudstj\u00e4nst i min kyrka, mitt andliga hem sedan sex, sju \u00e5r.<\/p>\n

Vi beh\u00f6vde en text till en s\u00e5ng, ord som skulle sammanfatta vad vi ville s\u00e4ga med den h\u00e4r m\u00e4ssan. Och d\u00e5 kom Victoria upp med de h\u00e4r raderna:<\/p>\n

Min vindlande, vilsna v\u00e4g
\n<\/em>leder mig \u00e4nd\u00e5 fram
\n<\/em>och n\u00e4r jag \u00e4r tr\u00f6tt till slut,
\n<\/em>Du v\u00e4ntar med \u00f6ppen famn
\n<\/em>Och jag f\u00f6rst\u00e5r allt mer, f\u00f6r varje dag med Dig,
\n<\/em>vart jag ska g\u00e5, till vem:
\n<\/em>En krokig v\u00e4g som leder mig raka v\u00e4gen hem<\/em><\/p>\n

D\u00e5 tyckte jag de var v\u00e4ldigt bra och kunde sammanfatta min egen v\u00e4g, den jag fortfarande g\u00e5r p\u00e5, utomordentligt bra.<\/p>\n

En r\u00f6relses vindlande v\u00e4g <\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Idag t\u00e4nker jag: Ja! Och den sammanfattar hela v\u00e5r r\u00f6relses v\u00e4g, sedan b\u00f6rjan av 90-talet tills idag. S\u00e5 h\u00e4r har det varit! S\u00e5 h\u00e4r kommer det f\u00f6rmodligen forts\u00e4tta vara.<\/p>\n

Jag kom in tidigt, om \u00e4n inte fr\u00e5n allra f\u00f6rsta b\u00f6rjan. Kom in p\u00e5 ben som knappt bar mig, Direkt fr\u00e5n behandlingshem, direkt fr\u00e5n ett kraschat liv, direkt fr\u00e5n den ofruktsamma mylla d\u00e4r jag planterat mitt liv och mitt hopp i n\u00e4stan fyrtio \u00e5r \u2013 bara f\u00f6r att se hur hela jag vissnade \u2013 i den br\u00e4nda jord vi, som utropat oss sj\u00e4lva till tillvarons centrum och gudar, kallade Livet. <\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r aldrig f\u00f6rsent att ge upp, <\/em>hade jag h\u00f6rt p\u00e5 flera AA-m\u00f6ten, och nu, var det -93 eller 94?,\u00a0 gav jag upp mina motst\u00e5nd och klev in i Betelseminariets kapell i Bromma, d\u00e4r det skulle bli en Sinnesrogudstj\u00e4nst. Jag visste inte riktigt vad det var f\u00f6r n\u00e5got \u2013 men jag k\u00e4nde till Sinnesrob\u00f6nen.<\/p>\n

Vi bygger det osynliga templet tillsammans<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

D\u00e4rinne fanns en man som aldrig ger upp<\/em>, och ett hopp jag aldrig tidigare k\u00e4nt smaken av.<\/p>\n

Jag har d\u00e4refter aldrig l\u00e4mnat det kapellet, det Osynliga Tempel som Harry M\u00e5nsus b\u00f6rjat bygga p\u00e5.<\/p>\n

Vi hade tr\u00e4ffats f\u00f6rut, han och jag, men d\u00e5 p\u00e5 en annan plats och i ett sammanhang d\u00e5 jag just, eller kanske knappt, f\u00e5tt upp n\u00e4san \u00f6ver vattenytan. Nu, n\u00e4r han s\u00e5g mig h\u00e4r, i kapellet f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, s\u00e5 ins\u00e5g han, som bara han kan, att Gud hade b\u00f6rjat jobba med mig. S\u00e5 han gav mig en hammare, som ocks\u00e5 bara han g\u00f6r, och pekade p\u00e5 de \u00e4nnu inte byggda v\u00e4ggarna och sa: Kom, nu bygger vi tillsammans!<\/p>\n

I den h\u00e4r sinnesrogudstj\u00e4nsten predikade Harry \u00f6ver ber\u00e4ttelsen om Den f\u00f6rlorade sonen (Luk 15:11-32) s\u00e5 att jag kunde se mig sj\u00e4lv och Gud. Och inte minst \u2013 jag kunde se och smaka hoppet f\u00f6r mig och otaliga andra m\u00e4nniskor som inte l\u00e4ngre hoppades och som aldrig, aldrig, aldrig kunde tro att det f\u00f6rlorade hoppet skulle kunna \u00e5terfinnas i kyrkan!<\/p>\n

Ja, jag s\u00e5g det som \u00e4nnu inte var byggt, jag s\u00e5g visionen.<\/p>\n

Vet faktiskt inte hur det gick till, att jag tog upp hammaren och slog f\u00f6lje med Harry och hans g\u00e4ng. Dag Hammarskj\u00f6ld skriver n\u00e5gonstans:<\/p>\n

\u201dJag vet ej vem \u2013 eller vad \u2013 som st\u00e4llde fr\u00e5gan. Jag vet ej n\u00e4r den st\u00e4lldes. Jag minns ej att jag svarade. Men en g\u00e5ng svarade jag ja till n\u00e5gon \u2013 eller n\u00e5got\u201d.<\/em><\/p>\n

Precis s\u00e5 k\u00e4nns det nu, n\u00e4r jag t\u00e4nker efter. Och nej, det var inte Harry jag svarade ja till, det var till n\u00e5gon\/n\u00e5got st\u00f6rre.<\/p>\n

Visst, jag har tappat hammaren m\u00e5nga g\u00e5nger \u2013 och plockat upp den igen.<\/p>\n

Jag har sl\u00e4ngt ifr\u00e5n mig den i vrede \u2013 och letat upp den igen.<\/p>\n

Jag har funnit nya platser att bygga p\u00e5 \u2013 och ibland g\u00e5tt vilse, men hittat tillbaka. Precis som vi alla g\u00f6r n\u00e4r vi f\u00e5r tag p\u00e5 n\u00e5got stort och viktigt \u2013 men sv\u00e5rt och sk\u00f6rt.<\/p>\n

Dialogvisionens k\u00e4rna \u00e4r – Gud<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Vad \u00e4r det d\u00e5 vi h\u00e5llit fast vid, hur ser visionen ut, hur l\u00e5ngt har vi kommit?<\/p>\n

Viktigast \u00e4r hur vi talar om Gud. Det skulle jag s\u00e4ga \u00e4r k\u00e4rnan i \u201dDialogens\u201d vision.<\/p>\n

Gud finns, \u00e4ven idag, vare sig du vill eller inte, tror eller inte, Gud finns \u00e4nd\u00e5.<\/strong><\/p>\n

Du, jag och n\u00e4stan alla k\u00e4nner att det \u00e4r sant. Vi kan erfara n\u00e4rvaron av n\u00e5got eller n\u00e5gon i tillvaron liksom i v\u00e5ra egna liv \u2013 men b\u00e5de kyrka och det sekulariserade samh\u00e4llet har formulerat Gud, pratat om Gud, s\u00e5 att vi, lika instinktivt, tagit avst\u00e5nd! Kanske mer fr\u00e5n begreppet Gud<\/em> \u00e4n Gud sj\u00e4lv. F\u00e5 inser dock skillnaden. Jag gjorde det definitivt inte.<\/strong><\/p>\n

I Hebr\u00e9erbrevet, som ofta talar om tro p\u00e5 ett, f\u00f6r oss, fr\u00e4mmande spr\u00e5k st\u00e5r \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt tydligt:<\/p>\n

Tron \u00e4r grunden f\u00f6r det vi hoppas p\u00e5; den ger oss visshet om det vi inte kan se.<\/em><\/p>\n

Och, lite senare:<\/p>\n

(\u2026) den som vill nalkas Gud m\u00e5ste tro att han finns och att han l\u00f6nar dem som s\u00f6ker honom.<\/em><\/p>\n

F\u00e5, i v\u00e5r tid, tror att det l\u00f6nar sig att tro.<\/p>\n

Men det g\u00f6r det! Det l\u00f6nar sig!<\/p>\n

Vi m\u00e5ste bara hj\u00e4lpas \u00e5t att r\u00f6ja bort n\u00e5gra av de hinder som finns mellan oss och Gud. Och spr\u00e5ket \u00e4r ett av det sv\u00e5raste.<\/p>\n

Bara genom att s\u00e4tta ord p\u00e5 Gud kan vi t\u00e4nka Gud. Men om de ord som finns inte fungerar f\u00f6r en modern m\u00e4nniska \u2013 d\u00e5 m\u00e5ste vi hitta b\u00e4ttre ord! Och frig\u00f6ra oss fr\u00e5n id\u00e9n att n\u00e5gra \u201dandra\u201d skulle ha f\u00f6retr\u00e4de p\u00e5 spr\u00e5ket. Att n\u00e5gra skulle kunna definiera vad som \u00e4r r\u00e4tt eller fel ord, till\u00e5tna eller f\u00f6rbjudna, klara eller grumliga. Dina ord, vem du \u00e4n \u00e4r, \u00e4r lika viktiga som n\u00e5gon annans! Vi bygger n\u00e5got som aldrig byggts f\u00f6rut och m\u00e5ste pr\u00f6va varenda liten sten, eller pusselbit, f\u00f6r att se om och hur den passar in.<\/p>\n

Inflytandet fr\u00e5n tolvstegsr\u00f6relsen \u00e4r p\u00e5tagligt<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

V\u00e5r dialogr\u00f6relse har l\u00e5nat \u201dS\u00e4g-som-det-\u00e4r-spr\u00e5ket\u201d fr\u00e5n tolvstegarna. Vi pratar om det som \u00e4r \u00ad\u2013 och inte det som borde vara eller \u201dska\u201d vara. Vi delar med oss av det vi vet n\u00e5got om, det vill s\u00e4ga v\u00e5ra egna erfarenheter \u00ad\u2013 och inte v\u00e5ra f\u00f6rutfattade meningar om tillvaron. Vi pratar i jag-form och inte om vad \u201dman\u201d tycker eller t\u00e4nker. Det \u00e4r v\u00e4gen till sanningen, tror vi. Och sanningen ska g\u00f6ra oss fria. Det tror vi v\u00e4ldigt mycket p\u00e5<\/strong>.<\/p>\n

\u201dTa det du beh\u00f6ver och \u00adl\u00e4mna resten!\u201d<\/em> \u00e4r en annan konsekvens av t\u00e4nkandet inom tolvstegsr\u00f6relsen \u2013 och en grundl\u00e4ggande kristen \u201dsanning\u201d: D\u00f6m inte s\u00e5 ska du inte bli d\u00f6md.<\/em><\/p>\n

Vi m\u00e5ste ha till\u00e5telsen att f\u00e5 \u201dt\u00e4nka p\u00e5 prov\u201d. Och inse att alla som t\u00e4nkt om Gud och tillvarons innersta mening gjort det, t\u00e4nkt p\u00e5 prov. I det \u00e4mnet finns inget facit, inga absoluta sanningar. Bara f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra det obegripliga, om \u00e4n inte begripligt, s\u00e5 \u00e5tminstone gripbart.<\/p>\n

Den \u201dVision\u201d jag pratar om har egentligen aldrig formulerats fullt ut. Men alla vi som delar den vet vilken det \u00e4r, p\u00e5 ett mer intuitivt \u00e4n konkret plan. \u00c4ven om mycket av sp\u00e4nsten och dynamiken gavs fr\u00e5n m\u00f6tet med nyandliga r\u00f6relser i slutet av f\u00f6rra \u00e5rhundradet s\u00e5 kan jag egentligen bara s\u00e4ga n\u00e5got om m\u00f6tet och inspirationen fr\u00e5n AA och tolvstegr\u00f6relsen.<\/p>\n

Den grenen av dialogr\u00f6relsen gav kraften \u00e5t sinnesrogudstj\u00e4nsterna som, tror jag, inspirerade och f\u00f6r\u00e4ndrade svensk kyrklighet mer \u00e4n vi riktigt insett. Och ur det m\u00f6tet v\u00e4xte ocks\u00e5 mycket av r\u00f6relsens bas, m\u00e4nniskorna kom h\u00e4rifr\u00e5n. Folk med en kyrklig bakgrund som s\u00e5g och sj\u00e4lva upplevde spr\u00e4ngkraften i det lilla, intima tolvstegsm\u00f6tet, och som sj\u00e4lva v\u00e4cktes i sin tro.\u00a0 Det var m\u00e4nniskor som Harry, de pastorskandidater han samlat runt sig, f\u00f6rsamlingsledare och kyrkfolk som tappat gnistan.<\/p>\n

Cirkeln som br\u00f6ts blir hel igen<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Sen var det s\u00e5na som jag; sekulariserade, starka, d\u00e5dkraftiga m\u00e4nskliga vrak som hittat tro, hopp och livslust i tolvstegr\u00f6relsen. Som i kyrkan och den kristna ber\u00e4ttelsen s\u00e5g en m\u00f6jlighet att \u201df\u00f6rdjupa sin medvetna kontakt med Gud\u201d, som det heter i elfte steget. Och som med den nyfunna \u00f6dmjukhet AA f\u00f6der i oss kunde se bortom v\u00e5ra f\u00f6rdomar om kyrkan.<\/strong><\/p>\n

Flera av oss s\u00e5g dessutom m\u00f6jligheten att den cirkel som en g\u00e5ng brutits, nu skulle kunna bli hel igen.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g cirkeln eller kedjan ut: tolvstegsr\u00f6relsen kom ur AA.<\/p>\n

AA kom ur Oxfordgruppr\u00f6relsen, som var en kristen v\u00e4ckelser\u00f6relse, framf\u00f6rallt under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1900-talet.<\/p>\n

Oxfordgruppr\u00f6relsen kom, \u00e5tminstone i tanken, fr\u00e5n de f\u00f6rsta kristna gemenskaperna. Man ville hitta de former man var kristen p\u00e5, hur man \u201dtalade\u201d om sin tro \u2013 innan det fanns f\u00e4rdigtuggade svar i form av bibeltexter, pr\u00e4ster eller l\u00e4ror.<\/p>\n

N\u00e5gra \u00e5r efter att AA f\u00e5tt vind under vingarna k\u00e4nde man sig dock tvingade att bryta med Oxfordgruppr\u00f6relsen. Den kompromissl\u00f6sa formen av kristendom som f\u00f6rkunnades d\u00e4r var helt enkelt ett allt f\u00f6r stort hinder f\u00f6r att AA skulle kunna v\u00e4xa och hj\u00e4lpa fler m\u00e4nniskor till tro \u2013 och d\u00e4rmed \u00e5teruppr\u00e4ttade liv.<\/p>\n

Vi, som verkade 50-60 \u00e5r efter det uppbrottet, s\u00e5g en m\u00f6jlighet att kunna fullborda cirkeln, s\u00e5 att kyrkan skulle ta tillbaks sj\u00e4lva t\u00e4nkandet, eller typen av fromhet som tolvstegsm\u00e4nniskor funnit trygghet i. Vi skulle vara garanter f\u00f6r att vi inte tog med det aggressiva \u2013 bara den sanna, \u00f6dmjuka och innerliga form av gudstro man m\u00f6ter p\u00e5 tolvstegsm\u00f6ten.
\nDet \u00e4r fortfarande min kallelse och drivkraft. Det h\u00e4r jobbar jag \u2013 och m\u00e5nga, m\u00e5nga fler \u2013 fortfarande f\u00f6r. F\u00f6r mig handlar det om kyrkans framtid. Ja, kanske kyrkans existensber\u00e4ttigande.<\/p>\n

Bara genom mitt m\u00f6te med AA kunde jag komma till tro \u2013 och bli r\u00e4ddad till livet, fysiskt och bokstavligen.<\/p>\n

Bara genom mitt m\u00f6te med Harry och \u201ddialogr\u00f6relsen\u201d v\u00e5gade jag n\u00e4rma mig kyrkan \u2013 och fick d\u00e4rmed ett meningsfullt liv.<\/p>\n

Kyrkan beh\u00f6ver brobyggare<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Steget in i kyrkan \u00e4r ibland f\u00f6r l\u00e5ngt, f\u00f6r mig och f\u00f6r m\u00e5nga andra, f\u00f6r att kunna ta. Det beh\u00f6vs brobyggare. Harry b\u00f6rjade bygga en bro och jag \u00e4r stolt att f\u00e5 ha varit med i det bygget.<\/p>\n

Och tacksam att jag fick g\u00e5 p\u00e5 den.<\/p>\n

2011 \u00e5r blev jag pastor. Fick ett helt samfunds f\u00f6rtroende att f\u00f6ra det kristna budskapet vidare, p\u00e5 det vis jag l\u00e4rt mig p\u00e5 min v\u00e4g \u2013 den krokiga som lett mig hem. Det har jag sj\u00e4lv fortfarande sv\u00e5rt att fatta. Men p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt personifierar jag att vi \u00e4nd\u00e5 kommit en bit p\u00e5 v\u00e4gen; fem, tio \u00e5r tidigare hade det helt enkelt inte varit m\u00f6jligt att ordinera en s\u00e5n som jag till pastor. Jag b\u00f6jer mitt huvud i tacksamhet f\u00f6r det.<\/p>\n

I de tv\u00e5 f\u00f6rsamlingar jag f\u00e5tt leda som pastor har jag inte utvecklat sinnesrogudstj\u00e4nsterna, inte startat n\u00e5gon dialogfilial, inte dragit ig\u00e5ng samtalsgrupper enligt tolvstegsmodellen.<\/p>\n

Dialogens andra fas \u2013 ett paradigmskifte<\/em><\/strong><\/span><\/h2>\n

Det \u00e4r inte s\u00e5 att jag f\u00f6rkastar det vi gjorde, har inte gjort avb\u00f6n \u2013 nej, jag menar att vi n\u00e5tt fas tv\u00e5 i f\u00f6rverkligandet av visionen. Det vi sysslar med \u00e4r inte en egen form av kyrka, en egen form av verksamhet i f\u00f6rsamlingens periferi, en av flera former f\u00f6r det andliga livet, n\u00e5got m\u00e4nniskor (och kyrkan) kan v\u00e4lja eller inte v\u00e4lja. Det vi st\u00e5r f\u00f6r \u00e4r ett paradigmskifte.<\/strong><\/p>\n

Eller, som jag viskade till Harry i ett upphetsat tillst\u00e5nd, n\u00e4r Brommadialogen fl\u00f6g som kanske aldrig f\u00f6rr: Det \u00e4r v\u00e4l den andra reformationen vi sysslar med, Harry? Det \u00e4r v\u00e4l det?<\/p>\n

Arvet, om det nu \u00e4r fr\u00e5n v\u00e4ckelsen eller tolvstegsr\u00f6relsen, kan och m\u00e5ste leva vidare i detta paradigm: S\u00e4g som det \u00e4r-paradigmet, Gud som jag sj\u00e4lv uppfattar Gud-paradigmet, Den f\u00f6rlorade sonen-paradigmet, S\u00e5r l\u00e4ggs mot s\u00e5r-paradigmet… Dialogens paradigm.<\/p>\n

Arvet fr\u00e5n Harry och Brommadialogen<\/span><\/em><\/strong><\/h2>\n

Det var inte en sinnesrogudstj\u00e4nst vi f\u00f6rberedde n\u00e4r Victoria skrev den d\u00e4r s\u00e5ngtexten. Vi kallade det f\u00f6r Ansgarsm\u00e4ssa. Men utan sinnesrogudstj\u00e4nsten hade det inte varit n\u00e5gonting,<\/p>\n

Det \u00e4r det h\u00e4r jag menar med fas 2! Vi v\u00e4nder oss inte specifikt till tolvstegsfolk eller m\u00e4nniskor med hemvist i den alternativa andligheten. Anv\u00e4nder inte deras spr\u00e5k och referenser \u2013 f\u00f6r det vore precis lika exkluderande som kyrkiskan \u00e4r.<\/p>\n

Men vi talar \u2013 i ord s\u00e5v\u00e4l som musik \u2013 ett modernt S\u00e4g som det \u00e4r-spr\u00e5k<\/em>, behandlar inte teologiska problem utan snarare problem och m\u00f6jligheter i m\u00e4nniskors verkliga liv (d\u00e4r Gud finns och agerar), anv\u00e4nder de gamla orden och s\u00e5ngerna n\u00e4r de \u00e4r meningsfulla \u2013 och det vardagliga spr\u00e5ket, de moderna tonerna, n\u00e4r de b\u00e4st kan skapa en gemensam plattform av f\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n

N\u00e4r vi g\u00f6r s\u00e5dana f\u00f6rs\u00f6k s\u00e5 kommer de som s\u00e4llan g\u00e5r i kyrkan och m\u00e4nniskor som Victoria, Rickard och m\u00e5nga fler vill st\u00e4lla sina beg\u00e5vningar till f\u00f6rfogande \u2013 f\u00f6r att vi talar om Gud p\u00e5 ett s\u00e4tt som kanske, kanske, kanske g\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5 lite, lite b\u00e4ttre.<\/p>\n

Mer \u00e4n s\u00e5 kan man inte beg\u00e4ra.<\/p>\n

Precis s\u00e5 tror jag att de andra, som var med n\u00e4r det b\u00f6rjade, t\u00e4nker och agerar \u2013 f\u00f6rmodligen i allt arbete de gjort sedan vi tog de f\u00f6rsta stapplande stegen p\u00e5 den v\u00e4g Harry pekade ut. Lea, Eva-Karin, Maria, Owe, de tv\u00e5 Ollarna, Per, Karin och Karin, Birgit, Lars\u00e5ke, Sven, PG, Lennart f\u00f6r att bara n\u00e4mna n\u00e5gra, b\u00e4r och har burit. Och deras, v\u00e5rt, arbete har burit frukt. Om \u00e4n i det tysta.<\/p>\n

Tack Harry f\u00f6r att du aldrig gav eller ger upp!<\/p>\n

Sven-G\u00f6sta Holst, pastor i Equmeniakyrkan<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mary Philipson: Dialog och Vision Vi hade just startat Brommadialogen n\u00e4r Mary, full av entusiasm, \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n studier vid Hazelden och kontakten med Hal Durham, pionj\u00e4ren f\u00f6r Hazelden Renewal Center i USA. Durham ledde kort d\u00e4refter tv\u00e5 fullbokade Renewals p\u00e5 … L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_mi_skip_tracking":false,"footnotes":""},"class_list":["post-963","page","type-page","status-publish","hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/mansus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/963","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/mansus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/mansus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mansus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mansus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=963"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/mansus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/963\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7603,"href":"https:\/\/mansus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/963\/revisions\/7603"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/mansus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=963"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}